FÖRSTÅR DU VAD DITT DJUR FÖRSÖKER FÖRMEDLA
Tittar man enbart på det autonoma nervsystemet så kan det delas upp i framför allt två delar, det sympatiska- och parasympatiska nervsystemet.
Det
sympatiska nervsystemet har förmågan att försätta kroppen i högsta beredskap
vilket betyder att slå på adrenalinet. Det parasympatiska nervsystemet har
däremot motsatt effekt, att lunga och svarar bland annat också för olika
utsöndringsfunktioner.
En häst med snabb ämnesomsättning omvandlar näringsämnen till energi med en snabb hastighet, vilket får till följd energi- och humörsvängningar. En häst med snabb ämnesomsättning fungerar bäst under stress. Den bör utfodras ofta på grund av en ökad energinivå.
Aktiviteten
i sympatiska nervsystemet omfattar de flesta inre organ, framför all
blodkärlens glatta muskler. Transmittor substansen i nervändarna utgörs av acetylcolin och noradrenalin.
Det
sympatiske nervsystemet bereder kroppen på strid eller flykt, blodcirkulationen
ökar, pulsen ökar, hjärtats pumpverksamhet förstärks, blodkärlen i hud och
inälvor sammandras så att blodtrycket stiger. De verksamma musklernas blodkärl
vidgas och luftrörens glatta muskler avslappas så luftrören vidgas. Leverns
glykogen spjälkas och blodsocker frisätts. Genom ökad lipolys frisätts
fettsyror från fettvävnad och matspjälkningens funktioner hejdas - det får
vänta i en krissituation.
Binjuremärgen är funktionellt sett en stort sympatisk nervknut och den insöndrar adrenalin, noradrenalin och dopamin.
Parasympatiska nervsystemet omfattar ofta samma organ som det sympatiska nervsystemet, blodkärlen i betydligt mindre grad. Parasympatiska effekter är långsam hjärtrytm, ökad utsöndring i matspjälkningskanalen och i många körtlar. Har i stort sett motsatt verkan mot det sympatiska.
Långsam ämnesomsättning: Hästar som lite svårare att motivera och de har ett lugnt temperament, inte så stresskänslig och hög retningströskel.
Olika individer i varje hästflock där alla har en funktion att fylla.
Även om du har en tam häst så är alla hästar olika typer av individer. Det här är utdrag från boken "Alla Kungens hästar" av Emelie Cajsdotter
Matsökaren som utvecklat förmågan att finna föda tar
initiativet i den specifika situationen.
Spejaren ses oftast gå i täten. Spejarens uppgift är att i
god tid upptäcka faror och varna de andra, så att flocken genast kan byta
strategi. Det här är en uppgift som kräver snabbhet, omedelbara reflexer, samt
förmågan att fatta rationella beslut. Huvudspejaren är i de flesta fall ett
äldre sto med stor livserfarenhet.
Hästens uppgift i flocken bestäms utifrån dess egenskaper, en spejare är en känslig häst med bra syn, hörsel och luktsinne, dess uppgift är att registrera faror och få flocken att byta riktning. Men dess främsta egenskap är förmågan att accelerera.
Försvararens uppgift är att gå till direkt angrepp om
spejaren misslyckats med sitt uppdrag. Försvararpositionen involverar fysisk
styrka och innehas som regel av en hingst. Försvararens roll innebär även att
samla och ena flocken. Hingstar har oftare skyddande roller, som försvarare och är därför lättare att arbeta med eftersom de oftast tar på sig ansvaret för människans misstag då vi oftare beter oss som fiende än flockmedlem.
Fostraren och omhändertagaren tar hand om unga, eller
skadade hästar.
Koordinatorn hjälper till vid omstruktureringar, samt bidrar
till att bibehålla ordningen.
Minnesbärarens funktion baseras inte på fysisk styrka eller
snabbhet, utan på ett specifikt medvetandetillstånd. Uppgiften består i att
förkroppsliga flockens sammanlagda erfarenheter. Grundtanken är att flockens
möjligheter att överleva maximeras om alla använder sin fulla kapacitet. En del
roller är mer mentalt orienterade och handlar om att föra vidare minnen, eller
kunskaper från generation till generation.
Minnesbäraren är oftast ett äldre sto som förmedlaminnen och kunskap till den övriga flocken. Ston i vilt tillstånd har oftast roller av beslutsfattande karaktär, vilket kan leda till att ston oftare uppfattas som svårare för människor att arbeta med. Ston upplever det ofta som irrationellt att följa en människa vars vilja inte gagnar hela flocken.
Medlarens uppgift är att medla eller avstyra inbördes osämja. Hästflocken består av en mängd personliga relationer, samtliga hästar prövar sina positioner gentemot varje annan individ. Först när alla medlemmars potential fastställts skapas flockens fundament.
Provocerare. Hästen kan visa sig vara ohanterlig i stallet, vägrade låta sig ridas i paddocken, och med jämna mellanrum riva ner samtliga staket. Den här typ av häst kan i stället vilja göra långa turer i svårare terräng, hästen vill utforska och prova nya vägar.
Innovatören. Kan vara en äldre valack och flockens tidigare innovatör. Hästen kan bära alla typer av ryttare och genom den erfarenheten kan han lära nybörjare rida, han lär ut sina erfarenheter genom balans och tankeöverföring.
Den ambitiösa. Vissa hästar är ambitiösa individer. Om ryttaren inte
använder sin fulla kapacitet kommer han att pröva denna.
Tänkaren. Att utforska sambandet mellan tankar är inte något
negativt, Kanske gör det
tänkaren mer kreativ, eller tekniskt begåvad. Men det finns även en tredje
part, utanför samband och händelseförlopp. Förmågan att skapa något nytt.
Fredsmäklarens roll är att förebygga och hantera konflikter inom gruppen eftersom konflikter främst är slöseri med energi och dessutom drar till sig uppmärksamhet.
Reserver. För varje position finns det även minst en häst som
agerar reserv. På så vis kan flocken omedelbart omstruktureras. Reservhästarna
har under tiden andra uppgifter och ytterligare flockmedlemmar utgör i sin tur
reserver för dem.
Dr Bachs BLOMMESSENSER FÖR INDIVIDENS KÄNSLOMÄSIGA STATUR
Den här hästen har ett tydligt smärtuttryck i sitt ansikte. Studera rynkan över ögat, öronens position, den spända huden kring ganaschen och näsborrar samt mulens form. Teckning: Andrea Klintbjer
Cherry Plum
Vid känslan av att vara fången och inte ha kontroll över sin situation. Ofta när djuren flyttas in i ett stall eller sätts i bur.
Chestnut Bud
Djuret har svårt ned inlärning, träning och förmågan att inte upprepa misstagen. Djuret är ovilligt att lära sig nytt.
Chicory
Vid stark inriktning på uppmärksamhet, djur som kräver ständigt sällskap. Vid psykosomatiskt beteende.
Heather
När djuren är självfixerade och kräver oavbruten uppmärksamhet. Klarar inte av
att bli lämnade ensamma. Kan även söka kontakt på grund av att vilja förmedla
att det har smärta.
Holly
Vid svartsjuka mot andra, vid aggressivitet och oprovocerade attacker mot andra
djur eller människor. Ofta hos djur som har blivit misshandlade.
Hornbeam
Trötthetskänsla och mental utmattning. Dagliga sysslor upplevs som en börda, vill inte bli motionerade.
Impatient
För överspända, nervösa djur som visar tecken på irritation eller stor
otålighet. Olycksdrabbade.
Vid total utmattning och trötthet efter sjukdom, traumatisk händelse eller en
överansträngning. Här är energin verkligen slut.
Pine
Djur som tar på sig ägarens misslyckande. Ge hästen, hunden, några uppmuntrande ord något extra utöver det vanliga för det den gör
Rock Rose
Vid extrem rädsla, skräck och panik. Rädsla vid akut fara,
olyckor eller vid plötsliga och svåra sjukdomar.
Scleranthus
Vid skiftande humör och åksjuka. Obalans (kanske från hovarna),
osäkerhet, obeslutsamhet.
Star of Bethlehem
Vid all sorts trauma, svåra kroppsskador eller chock, även om man misstänker
att detta har hänt i det förflutna.
Vervain
För hyperaktiva och ”överentusiastiska” djur.
Vine
För djur som är dominerande och aggressiva mot svagare eller mindre djur.
Aggressiviteten kan bero på tidigare misshandel.
Wild Oat
Djuret behöver vägledning och att ägaren undersöker vad djuret är bäst på och lägger ner ambitioner mot det målet.
Wild Rose
Djur som är apatiska och inte vill äta eller delta i aktiviteter.
Willow
För djur som råkat ut för olyckliga omständigheter eller motgångar.
Den mest använda av alla blomstermedel. Vid all sorts stress och olyckor,
sjukdom, besök hos veterinären eller när det är svårt att bestämma vilket
blomstermedel som behövs.
Hur är det då möjligt att avläsa djurens känslomässiga status?
Håranalysen har kommit att bli en ovärderlig metod speciellt när det gäller att diagnostisera
djuren.
Något som kan påverka hela kroppens funktion är djurens känslomässiga välbefinnande och det här är en mycket viktig punkt i hela undersökningen.
Vad vi människor är allra mest okunniga om är att känslor omvandlas till fysiska substanser i kroppen.
Känslorna omvandlas till neuropeptider vilka är en grupp ämnen som verkar som signalsubstanser i det centrala nervsystemet (CNS). Eftersom känslor har en stor påverkan på den fysiska kroppen kan rädsla, osäkerhet och trötthet skada djurens uppbyggande krafter.
Känslorna blir alltså till kemiska substanser genom att de frisätter neuropeptider och den känslomässiga energin omvandlas till fysisk materia.
Så man kan säga att varje negativ känsloupplevelse fortplantar sig ner i det fysiska systemet och ger fysiska reaktioner.
Rädslan aktiverar alla system och djuren blir försvarsberedda
På grund av att känslor blir till fysisk materia kan vi läsa av den känslomässiga balansen i päls och man.
______________________________
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.