LÄKEÖRTER

 

LÄKEÖRTER

Örter som finns i produkterna till häst

        Åkerfräken - Equisetum arvense - från hatad till älskad medicinalväxt

                                            

Egenskaper: Åkerfräken är en användbar ört eftersom den är urindrivande. Örten är känd för att avlägsna överskottsvätska i kroppen, tack vare dess innehåll av kalium, flavonoider och saponiner. Åkerfräken är inte bara vätskedrivande utan även avgiftande och kan hjälpa kroppen att rensa ut toxiska ämnen. Den innehåller mycket kisel vilket är känt för att förhindra att bl. a aluminium lagras i kroppen. Medicinsk användning: Minskar blödningsrisken vid t ex magsår, ökar bindvävens motståndskraft, motverkar reumatiska besvär. Utvärtes vid sårbildning.

Equistetum arvense, Åkerfräken, 1 mg/kg, finns i Renefor

                                                         Munkpeppar - Agnus Castus

Munkpeppar innehåller en agnusid som stimulerar hypofysen och produktionen av gulkroppshormon. Munkpeppar verkar stabiliseranden på hormonrubbningar och kan hjälpa vid överdriven brunst, löp och PMS besvär. Används också till översexuella hingstar/valacker, öve rmaskulina hundar och vid skendräktighet.

Agnus Castus, Munkpeppar 1 mg finns i Endofor

                                                    Kamomill - Camomilla

Kamomill är kramplösande, smärtstillande, inflammationshämmande, immunstimulerande (aktiverar makrofager & B-lymfocyter), bittermedel, väderfördelande, lugnande & sömngivande Sköldkörtelreglerande, simulerar sårläkning, rastlöshet & sömnbesvär, tandsprickningsbesvär, feber, förkylning.

Kamomill   1 mg finns i Gastrofor

    Boswellia

Boswellia Serrata är en indisk ört som sedan långt tillbaka är känd för sina smärtlindrande egenskaper.

Örten har i den Ayurvediska läkekonsten traditionellt använts för att lindra smärta. Boswellia Serrata är - precis som Gurkmeja - naturligt antiinflammatirisk vilken bidrar till friska leder. Örten har också använts för smärtlindring vid ledgångsreumatism. Men även vid andra typer av inflammationer, dålig cirkulation och svullnader.

Finns i Kalfosmin

 

Gurkmeja är en kraftfull antioxidant.

Hälsofördelar: Understödjer vid svag matsmältning och matförgiftning samt vid lever– och gallbesvär. Verksamt vid högt blodtryck, trögflytande blod. Outvecklade testiklar eller testikelatrofi, inaktiva spermier. 

Inflammatoriska led- & muskelsjukdomar.

Undersökningar som gjorts på hästar pekar på att polyfenoler, som    gurkmeja innehåller kan hjälpa till att motverka inflammationer samt motverka den     förtidiga åldringsprocessen.

När hästar åldras blir tysta inflammationer i kroppen allt vanligare. Dessa i sin tur bidrar till utvecklingen av kroniska sjukdomar som fång och artros. 

Att öka mängden antioxidanter för gamla hästar skulle kunna minska    behovet av medicinering mot inflammationsrelaterade smärtor och  därigenom minska risken för läkemedelsbiverkningar som diarré,  njursjukdomar och magsår. Finns i hink om 1,2 kg.

Gurkmeja, 1,2 kg

Köp här

MASKROS - Taraxacum officinale

 

Koloretikum, galldrivande Bittermedel Urindrivande Möjligen stennedbrytande (njur- & gallsten) Tonikum för lever & njurar Återställer hudens vitalitet Inflammatoriska led- & muskelsjukdomar Medicinsk användning Gallbesvär, gallsten, gulsot, hepatit Njurbesvär & tendens till njursten Svag matsmältning, spec. med förstoppning Led- & muskelinflammation

Hela växten kan användas från maskrosrot till blad och blomma. Maskrosens främsta egenskaper är att stimulera bukspottskörtel, lever, galldrivande och främja matsmältningen. 

COVID 19

Man har visat hur maskrosextrakt (Taraxacum officinale) blockerar de s.k. ACE2 receptorerna på cellytan så att inte spikproteinerna kan fästa och bl.a. släppa in viruset i cellerna. Den rykande färska studien är ännu inte peer reviewad.

Räkna med att det av Big Pharma styrda medicinska etablissemanget kommer att göra sitt yttersta för att sopa dessa resultat under mattan. För vem kan tjäna miljardbelopp på maskrosor.

 Finns i HH 14

MARIATISTEL - Cardus marinus

Detta är en växt som har använts i många år som naturmedicin. Här är det speciellt fröna från växten som används. Växten har särskilt goda egenskaper och verkan för levern och det är dessa egenskaper som har gjort den till ett naturläkemedel under flera århundraden.

Mariatistel har till exempel använts för att avgifta levern, vid t.ex. läkemedel-, alkohol- och svampförgiftning.

Förutom att hjälpa levern att avlägsna toxiner från kroppen används mariatistel också för andra leverrelaterade problem som:

Sänka kolesterolet, Minska insulinresistensen hos diabetespatienter med skrumplever. Minimera leverskador efter användning av steroide. Minska ”dagen efter”-obehag. Minska abstinens vid avgiftning från opiater.

Mariatistel ger inga biverkningar. Studier har visat att det är säkert att använda preparatet i upp till 4 år. Reaktion på behandling kan vara illamående, uppblåsthet och orolig mage.

Finns i HH 14

Dosering torkade örter:

Stor häst 15-20gr per dag

Ponny 10-15 gr per dag

I vilken mängd kan örter orsaka skada

Så här säger professor Fogelfors på SLU

Håkan Fogelfors är professor emeritus på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala och han säger så här:
- Visst finns det flera växter som kan vara giftiga för hästar, men i de allra flesta fall handlar det då om ett omfattande intag, kanske 10 till 20 procent av foderintaget. 

Ingen häst dör av att ha fått i sig enbart något enstaka blad. Om man tänker på att en häst kan väga 500 kilo och mer så kan det behövas ett intag, via exempelvis hö eller ensilage, på upp emot fem procent av kroppsvikten. 

Stånds (Senecio jacobaea L.

När det till exempel gäller en art som stånds, som ofta är på tapeten, betyder det 25 kilo torrsubstans! Med andra ord är det inte så sannolikt med förgiftning.

 - Även åkerfräken kan vara farlig i hö, men det krävs att höet innehåller 15 till 20 procent för att vara giftigt, fortsätter Håkan Fogelfors. 

Man kan generellt säga att en häst som börjar äta av giftiga växter, som normalt ratas, INTE har det bra. 

- Se till att hästen har en god fodersituation. Lägg om tveksamma äldre beten så att gräsvegetationen förnyas. 

En häst som har tillgång till bra bete väljer automatiskt bort giftiga växter, säger Håkan.

10 - 20% av fodret och långvarigt intag av giftiga örter innan de blir sjuka.

VARFÖR ÄTER HÄSTAR JORD?

 VARFÖR ÄTER HÄSTAR JORD

Vill dela med mig av tankar kring en fråga som ofta dyker upp och jag har som vanligt inget kort svar.

Om hästar letar ut specifika ställen där den vill äta jord kan det bero på att det finns mycket organiskt material i olika nedbrytningsstadier av växtdelar, mineraler, spårämnen näringsämnen mm som varit bundna till växtdelarna som ingår i processen och detta kallas humus. Näringsämnena återcirkuleras i ekosystemet i växttillgänglig form. Humusämnena är ingen kemiskt enhetlig ämnesgrupp. 

Vad kan det då bero på att hästen väljer ut vissa ställen där den vill äta jord?

Kan det vara så att hästen har ”ont i magen” eller söker mineraler och försöker bota sig själv med ämnen som hans minnesbank säger att han behöver och hittar i just den jord han vill äta av?

LUKTMINNET

Gamla marker

Forskning har visat att förnimmelsen av lukter hos alla levande varelser i världen är unik och speciell. Genom den förnimmelsen kan djur inte bara känna igen lukten av mat utan kan också kommunicera, interagera, navigera, känna igen sig och få en bild och mycket mer. Luktsinnet kan separeras av två system - olfaktoriska systemet* och n. trigeminus* systemet. Kemiska receptorer finns i näshålan såväl som i munhålan.

Genom luktsinnet får djuren information om miljön och kommunicerar med varandra med hjälp av Olfactoriska organet. Lukterna (eller feromoner) som tas upp av djuret spelar en viktig roll vid reproduktionsbeteendet, moderskänslorna och upptäckten av rovdjur. 

I den rapport som jag läst betraktade man luktens roll när det gäller att hjälpa djur att hitta, känna igen och välja mellan foderämnen. Forskare har definierat det som "ett tillstånd där komplex hjärnanalys används för att bearbeta stimuli eller konstruktioner baserade på minnen".

KRANIALNERVER

Kranialnerverna utgår från hjärnstammen och har en föreningspunkt Dorsal Vagal Complex - DVC. Där kan man säga att de tolv kranialnerverna överlappas. Om det uppstår störningar här kan det uppstå många saker som kan gå fel. DVC kan aktiveras genom en patogen invasion (bakterier/virus/tungmetaller) och genom vävnadsskador. Det påkallar de vita blodkropparna som hjälp. Det är ett komplicerat system men hjärnan producerar ett protein som arbetar genom att signalera till ett speciellt område i DVC. Om det  uppstår en vävnadsskada eller patogen invasion påkallas immunförsvaret som hjälp till DVC

LUKTNERVEN - FÖRSTA HJÄRNNERVEN

Olfactoriska organet* spelar en mycket viktig roll eftersom det är kopplat till minnet vilket gör det möjligt för djuret att återkalla de sensoriska egenskaperna hos fodret (eller om de söker jord) och om det har det gynnsam effekt på metabolismen. Djuren har således visdomen och minnen av vad som är näringsrik föda och vad dom behöver för tillfället. Växtlukt spelar alltså en viktig roll vid urval av foder hos däggdjuren.

Allt är relativt och som jag ser det behöver det inte betyda att hästen får kolik av att äta humus (jord) men som alltid måste man se om hästen äter kopiösa mängder, då får man förmoda att något är fel och åtgärda det. 

SANDKOLIK

Däremot om hästen äter sand kan det orsaka kolik eftersom sanden är tung och lägger sig kvar i tarmarna. Sandkolik är vanligare hos hästar som är hänvisade till sandhagar.

*Den första kranialnerven, luktnerven (n olfactorii), består av tunna axonknippen som tränger in i luktloben (bulbus olfaktorii) från näshålan genom silbenets små öppningar. En "luktnerv" består egentligen, både på höger och vänster sida, av ett 20-tal nervtrådsbuntar. Dessa börjar i nässlemhinnan, tar sig upp i främre delen av kraniehålan genom silbensplattan i näshålans tak och slutar i luktknölens ålderdomliga/primitiva storhjärnbark och omkopplingsnystan. Varje trådbunt består av hundratusentals nervtrådar, vissa så tunna som 0,1 mikrometer och utgår från luktnervcellerna i nässlemhinnan. 

*Den femte kranialnerven delar sig i tre grenar och kallas därför trillingnerven (n trigeminus). Den är huvudsakligen en sensorisk nerv.

Det är den första hjärnnerven, luktnerven, som normalt förmedlar luktimpulser. Om lukten övergår till att trigga igång en irritation eller negativ reaktion av till exempel mögel eller andra allergiframkallande ämnen är det i stället den femte kranialnerven som är förmedlare. Doften tar så att säga fel väg och immunförsvar reagerar som om det är utsatta för höga doser av farliga ämnen. Troligen är det en hyperreaktion i nervcellen med jonkanalernas receptorer som sätter igång reaktionen tack vare signalsubstansen kalcium. I ögonen och de övre luftvägarna härstammar de sensoriska nerverna från den femte kranialnerven, i de nedre luftvägarna till stor del från den tionde kranialnerven och denna går ända ner i magen och tarmarna. Resultatet blir inflammationsreaktioner i luftvägarnas och matsmältningens slemhinnor.

Balanserar näringsupptaget

Beställ här

Mer om hovar och fång

 Forskningskollen: Fång – symtom snarare än en sjukdom

Ny forskning delar upp fång i tre olika varianter och pekar på att det snarare är ett symtom än en enskild sjukdom. 
Text: Husdjursagronom Sara Slottner
  
Ett klassiskt fångscenario är när stärkelse eller andra lättsmälta kolhydrater kommer vidare till grovtarmen och orsakar störningar i miljön där. De snabba förändringarna i bakteriefloran gör att pH-värdet sjunker och de bakterier som då inte längre trivs svarar med att producera gifter. Hästen blir lös i magen och inom ett dygn har cellerna i grovtarmens slemhinna skadats så att gifter kan komma ut i blodet och orsaka inflammation. Förändringar i lamellagret i hoven kan påvisas redan efter en eller ett par dagar och sedan börjar hovväggen lossna från kötthoven. Den här typen av fång kallar forskarna blodförgiftningsrelaterad eller inflammatorisk och samma sak kan hända om andra typer av gifter kommer ut i blodet.

Hormonerna spökar
Insulinresistenta hästar eller de som har PPID drabbas av fång som är kopplad till hormonella problem, det är förmodligen den vanligast förekommande typen av fång. Eventuellt kan även fång orsakad av kortikosteroider höra hit. Här är inte inflammation lika framträdande. De exakta mekanismerna bakom är inte helt klara men man har sett att i början av anfallet släpper inte cellerna i lamellagret på samma sätt som i den förra typen av fång, de snarare tänjs ut.

Socker
Forskarna menar att den tidigare oron för fruktaner i gräset är överdriven. Hästar som får fång på betet har troligtvis hormonproblematik, även om deras insjuknande kan ha flera orsaker. Insulinresistens kan orsaka fång av sig själv – det behöver alltså inte finnas en enskild utlösande faktor. Fruktaner kan troligen inte på egen hand orsaka fång genom feljäsning i grovtarmen, menar forskarna. Däremot spekulerar de i om fruktanerna kan utlösa insulinresistens hos känsliga individer eftersom det har visats i försök på andra djurslag att fruktos kan ha en sådan påverkan.

Belastningsfång – dålig hovvårdsfång
Den tredje och sista typen av fång är överbelastningsfång som oftast drabbar hästar som skadat ett ben och därför överbelastar ett annat ben. Här spelar inflammation inte heller en viktig roll, åtminstone inte i början. Troligtvis orsakas sjukdomen av att blodtillförseln i hoven minskar eftersom det belastade benet stasas. Det är också vanligt att man orsakar förändringar inuti hoven vid dålig hovvård.

En gemensam nämnare

Forskarna verkar ha hittat en gemensam nämnare mellan alla tre typerna, nämligen minskat blodflöde i hoven. Vid blodförgiftningsrelaterad fång får blodet svårare att passera hoven eftersom venerna i benet drar ihop sig. Tidigare studier har visat att i vävnad som kontinuerligt utsätts för höga koncentrationer av insulin, som vid hormonrelaterad fång, mister blodkärlen sin förmåga att utvidgas. Också vid överbelstningsfång finns ett minskat blodflöde genom hoven och det skulle alltså kunna förklara varför symtomen på dessa tre sjukdomstillstånd blir så lika.

Den vetenskapliga tidskriften Equine Veterinary Journal har med stöd från British Equine Veterinary Association Trust gjort vetenskapliga texter om det senaste inom fångforskningen tillgängliga för allmänheten.

Mina tankegångar kring vad som kan utlösa till exempel fång genom energipunkternas möte i framhovarna.

Tunntarmen assimilerar nägingsämnen. Störning här ger försämrat näringsupptag, problem med frambenen (speciellt vänster), kotor och hovar. Tunntarm och hjärta arbetar i par och hjärtat kan orsaka specifika symptom i vänster fram. 

Grovtarmen har till uppgift att föra bort slaggprodukterna från kroppen och felaktig bakteriesammansättning orsakar att mycket toxiner läcker ut i blodsystemet som går runt tarmarna. Störningar ger problem med nacken, bogar, framben (främst höger) kotor och hovar. Grovtarmen och lungan arbetar i par och lungorna kontrollerar kroppsvärmen och syresättningen. Problem som orsakas av lungorna är stelhet i bröstkorgens muskler, diafragma och nacke.

Trippelvärmaren har till uppgift att styra ämnesomsättningen och en störning ger obalans i de endokrina körtlarna med i första hand diabetes eller insulinresistens som följd. Hudsjukdomar framför allt på frambenen kan orsakas av en störning här. Trippelvärmaren arbetar i par med energin från cirkulationen, två system som inte styr något specifikt oraan. Störningar i cirkulationen kan orsakas av hormonella obalanser, mycket slaggprodukter i blodet, oxidationsrubbningar och kärlförträngningar. Cirkulationens muskelkoppling går till de stora gluteusmusklerna, hästens drivmotorer framåt. Störning i trippelvärmaren och cirkulationens energikanaler kan orsaka sjukdomar i hovarna som t ex fång.

Som ni ser är tunntarm, ämnesomsättning och grovtarm system som påverkas av födointaget och naturligtvis vilken typ av föda som hästen fodras med. Kanske en förklaring till varför fång utlöses från felaktigt foder.

Dr Kellons tankar kring fång
-Dr Kellon säger att personligen känner jag att hovproblem till stor del beror på dålig verkning och hovmekanism än näring. Så sagt, det finns många väldigt vanliga brister som påverkar hovarna. Hud, päls och hovar består alla av samma i huvudsak det strukturella proteinet – keratin. Det finns keratin och det finns keratin! I människor har man fram till idag hittat 54 gener som blivit identifierade och kodade till en typ av keratin. Keratin, liksom alla proteiner, består av en slinga av olika aminosyror. Aminosyror innehållande alanine, glycin och svavel samt cysteine (producerat från methodine) är de primära aminosyrorna i keratin.

Sammantaget de allra vanligaste bristerna som påverkar hovarna är: • Råprotein • Svavel-Innehållande Aminosyror (primärt methionine, cystein) • Essentiella fettsyror • Zink • Koppar • Selen • Vitamin E • Biotin, pyridoxine.

Mitt råd till dig som misstänker att du har att göra med hovproblem som har med en näringskomponent att göra, är att få ditt hö eller bete analyserad och sedan arbeta tillsammans med en hästnäringsexpert för att erbjuda just de näringsämnen din häst faktiskt behöver för att ha en balanserad foderstat. Överskott är skadligt, likväl som brister, då de kan tränga ut de näringsämnen som finns i låg koncentration. Att närma sig problemet på detta sätt, ger inte bara överlägset resultat utan dina kostnader kommer också att bli lägre. Bäst av allt, du fodrar inte bara hästen hovar, utan du utfodrar korrekt varje cell i din hästs kropp. Hästens hovar är en känslig indikator på hela hästens näringsintag.

Eleanor M. Kellon, VMD

Förslag på behandling

Cirkulafor, Colofor och MSM

Köp Fångpaketet här

Referenser:
Marr, C.M. 2012. Laminitis: Recent advances and future directions. Equine Veterinary Journal, vol. 44, s. 733–734. doi: 10.1111/j.2042-3306.2012.00671.x
Menzies-Gow, N. 2012. Endocrinological aspects of the pathophysiology of equine laminitis. Equine Veterinary Journal, vol. 44, s. 735–737. doi: 10.1111/j.2042-3306.2012.00663.x
Belknap, J.K. & Black, S.J. 2012. Sepsis-related laminitis. Equine Veterinary Journal, vol. 44, s. 738–740. doi: 10.1111/j.2042-3306.2012.00668.x
Katz, L.M. & Bailey, S.R. 2012. A review of recent advances and current hypotheses on the pathogenesis of acute laminitis. Equine Veterinary Journal, vol. 44, s. 752–761. doi: 10.1111/j.2042-3306.2012.00664.x