Åldrande

 VET NI ATT…

I juni 2018 släppte Världshälsoorganisationen (WHO) den 11:e upplagan av sin internationella klassificering av sjukdomar, och för första gången lade man till åldrande. Från naturligt tillstånd till behandlingsbart tillstånd och har godkänt behandlingar av åldrande genom föryngring.

Klassificeringen av åldrande som en sjukdom banar väg för ny forskning om nya terapier för att fördröja eller vända åldersrelaterade sjukdomar. Näringsavkänningssystem har varit ett intensivt fokus för undersökningar för att reglera proteinsyntes och celltillväxt. Man ser att proteinfamiljen sirtuin är en avgörande faktor för åldrande och som endast kan fungera tillsammans med NAD+, en molekyl som skapas från B3 (niacin) och som finns i alla levande celler. Åldrandet kännetecknas bland annat av försämrat näringsupptag, mitokondriell dysfunktion och oreglerad intercellulär kommunikation.

Vad är vitaminer och på vilket sätt är dom nyttiga?
Casimir Funk var en polsk biokemist som ansågs vara den första som formulerade vitaminbegreppet och kallade dessa för vital amines eller vitamines. Han var också den förste att isolera nikotinsyra (även kallat niacin eller vitamin B3).

Visste ni det här om vitamin B3 och betydelsen för åldrande
Vitamin B3, niacin, är en ensam molekyl som vi har naturligt i kroppen. B3 kan slå sig ihop med många olika molekyler och skapar på så sätt nya molekyler.

Vid behov signalerar kroppen till B3 att slå sig ihop med en energimolekyl, alltså en sockermolekyl. När den molekylen är färdig så har den formen av Nikotinamide Ribosome (NR) som då är niacin och socker.

Den molekylen får signal om att slå sig ihop med en fosfatmolekyl. Då har det skapats en ny molekyl som heter NicotinamidMonoNucleotide (NMN) så då är niacin+socker+fosfat bildat.

När NMN molekylen är klar har den enbart en uppgift nämligen att slå sig i lag med en annan NMN molekyl och då skapas Nikotinamidadenindinukleotid (NAD+).

Det här är en förening som finns i varje levande cell och är avgörande för cellernas energiproduktion.

Ny forskning visar att NAD+ gör mycket mer än så, hundratals olika proteiner i cellerna kräver NAD+ för att fungera korrekt.

Den viktigaste av proteinerna är sirtuiner som cellerna kräver för att NAD+ skall fungera
Sirtuiner skyddar cellernas DNA mot skador som leder till åldersrelaterade åkommor. Det är proteinet sirtuin som instruerar NAD+ hur och vad det skall göra. Sirtuiner är mekanismen i kroppen som bland annat reglerar tillverkning av nya celler samt immunförsvarets funktion. Ökad sirtuin aktivitet leder till längre liv och minskning av åldersrelaterade funktionsförluster.

Vid 50 års ålder har NAD+ minskat med 40 % medan personer i 80 års ålder kan ha enbart 90 - 97 % lägre nivåer av NAD+ om man jämför med en person i 20 års åldern.

Reservatrol och B3

En av molekylerna som skapas i växtriket är Resveratrol. Man hittade molekylen redan på 30-talet. Reservatrol förekommer naturligt i röda druvor och andra mörkt färgade frukter.

Bland dess många fördelar aktiverar reservatrol sirtuiner, de viktigaste försvarsproteinerna kopplade till ett längre och hälsosammare liv. 

Men Resveratrol kan inte göra arbetet om cellerna har låga NAD+. Lösningen är att öka intaget av B3 för att öka NAD+ nivåerna samtidigt som man främjar sirtuin aktivitet med Resveratrol. 

Kombinationen av reservatrol och niacin säkerställer att den förbättrade sirtuin aktiviteten kan ha sin maximala gynnsamma effekt på hälsa och åldrande.

Glöm inte vikten av näringsrik mat och ett naturligt kosttillskott

Födoämnen som aktiverar sirtuinerna är:

Abborre, gös, lax, regnbågslax, öring, inlagd sill, sardiner, sardeller, makrill, vild svamp, tonfisk, gädda, röding, havsabborre, hälleflundra, strömming, brax, sik, ägg, röda vindruvor, broccoli, te, choklad, rött vin, svarta vinbär, oskalade äpplen, citrusfrukt, kapris, kål, citrusfrukter, gurkmeja, persilja, blåbär, hallon, lingon, libbsticka, fil, yoghurt, gräslök, röd lök, gul lök och eko tomater.

Kontakta oss för beställning, 0270-28 80 00

Källa

https://sv.wikipedia.org/wiki/Casimir_Funk

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7238909/?fbclid=IwAR2eK-vHAfNXJ5lyP3ntfgK20tFF3bxERpNKi72rq4Z5DqfRf74PjwPu6Hc

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29599478/

Allt om flingor

 Hjärnan – biokemisk bakgrund

Raffinerade kolhydrater, som ger en snabb energikick, har på bara ett par generationer smugit sig in som en viktig beståndsdel i massor av livsmedel. Inte minst s k light-produkter ersätter ofta fettet med socker, risstärkelse eller andra raffinerade kolhydrater som vitt mjöl eller pasta. För många blir effekten raka motsatsen till ”light”.

Ända upp till 75 procent av oss har en medfödd ärftlig känslighet för raffinerat socker, dvs vid intag av sockerhaltig föda svänger blodsockret kraftigt. En fjärdedel av dessa är extremt känsliga.

För oss sockerkänsliga kan socker i alla former, raffinerat vitt mjöl och pasta vara lika beroendeframkallande som kokain eller heroin. Börjar man äta kan man inte sluta, kroppens krav är obevekliga.

Socker påverkar signalsubstanserna

Socker och andra snabba kolhydrater, liksom även alkohol, påverkar kroppens egna signalsubstanser, som gör att vi mår bra och känner oss tillfreds. Är man genetiskt lagd åt det hållet blir lyckoeffekten av sockret extra kraftig, men klingar av snabbare. Då vill man ha mer, och får man inte det drabbas man av abstinens i form av humörsvängningar och rastlöshet. När man då äter mer kolhydrater känner man sig tillfälligt bättre, men blodsockerhalten åker jojo.

Humörsvängningar

Sockerkänsliga kan vara både under-, normal- och överviktiga. De kan vara matmissbrukare men behöver inte vara det. Att vara sockerkänslig innebär att ha ett obönhörligt sug efter fel slags mat, som i sin tur leder till kraftiga humörsvängningar och låga energinivåer. Den sockerkänsliga blir något av en ”Dr Jekyll och Mr Hyde”. Ena stunden kan hon ha depressioner och/eller aggressioner, vara våldsam, oförutsägbar, glömsk och impulsiv. Hon kan ha kort stubin, vara virrig och ofokuserad och prata mycket och fort. Men hon kan också vända på en sekund och visa sig kreativ, klarsynt, charmig, energisk, lekfull och kärleksfull. En sådan person är det jobbigt både att vara och att leva med.

Snabba kolhydrater – hög insulinnivå

Det här med mjöl och pasta kan kräva sin förklaring. De består av snabba kolhydrater, som i magen omvandlas till kroppens eget bränsle glukos – precis som sockret. Två och en halv deciliter pasta ger samma effekt som tio rågade teskedar rent socker.

När kroppen försöker kompensera sig för sockertillförseln producerar den mer insulin. Detta tvingar fram en hög insulinnivå, som i sin tur leder till att insulinmottagarna på kroppens celler gör sig mindre känsliga för insulin, vilket resulterar i lägre fettförbränning. Även om maten innehåller mindre fett än normalt, blir det oftare kvar i bilringarna runt midjan.

Vid stora svängningar i hjärnans näringstillförsel – hjärnan kan inte lagra sitt bränsle, glukos – stiger också halten av stresshormonet cortisol. Detta skapar ännu mer obalans.

Blodsocker- och hormonsvängningar…

Kombinationen av svängande blodsocker, låg halt av betaendorfin – som bland annat styr självkänslan – och låg halt av ”må-bra-hormonet” serotonin får oss att må både fysiskt och psykiskt dåligt.

Att i det läget orka med att hålla diet eller motionera är ofta omöjligt. Hurtfriska kommentarer om att ta sig i kragen och börja motionera är grymt mot en sockerberoende. De visar bara att den som säger det inte begriper hur det här fungerar – vilket i och för sig är förståeligt eftersom hans/hennes egen kropp inte alls reagerar på samma sätt

… kräver en kombination av åtgärder

För att komma ur den här härvan av blodsocker- och hormonsvängningar krävs en kombination av åtgärder. Kunskap om hur min egen kropp fungerar är en viktig del. God mat utan raffinerade kolhydrater är en annan, träning för tanke, känsla och kropp är en tredje del.

Vi ser det också i högsta grad som ett andligt bristtillstånd, där uppgivenhet är det allvarligaste symptomet. Här gäller det att tillföra andlig energi i många olika former.

Många behandlingsmodeller ser bara en eller två delar av det här problemet. Vi har en holistisk syn och hävdar att sjukdomen måste angripas ur alla synvinklar samtidigt.

Hjärnans belöningssystem

Det fysiska beroendet skapas i hjärnans belöningssystem och fungerar på exakt samma sätt vare sig drogen utgörs av socker, nikotin, alkohol, tabletter, eller till och med olika handlingar som shopping, risktagande, spel, arbete mm.

För att förstå vad det egentligen är som händer behöver vi ta en titt på hur hjärnans olika celler talar med varandra. Jämförelsen med ett telefonsamtal kan hjälpa till att förklara det.

Drogerna ger vår hjärna falska order

När vi talar i telefon förvandlas vårt tal till elektriska signaler, som färdas genom tråden – och sedan förvandlas till tal igen i mottagarens telefon. När hjärnans celler talar med varandra, handlar det om elektriska signaler, som förvandlas till kemiska signaler, för att sedan bli elektriska signaler igen i nästa cells nervända. Detta sker i det som kallas axonen,dvs den punkt där två cellers yttersta nervändar möts. Och det är just här drogerna ger sig in och trasslar till signalerna för oss, genom att störa vår kommunikation och ge vår hjärna falska order.

Dopamin – glädjemolekylen

Drogerna påverkar många olika signalsubstanser. Några av de vanligaste är serotonin, betaendorfin och adrenalin. Men det ämne som gör oss beroende – åtminstone tyder de senaste årens forskningsupptäckter på det – är dopamin.

Dopamin är hjärnans glädjemolekyl, det ämne som gör att vi mår bra och livet leker. Om vi äter när vi är hungriga, söker upp värme när vi är frusna, går på toa när vi är nödiga eller uppfyller något annat av vår kropps elementära behov, då belönar vi oss själva med en dos dopamin. Det känns skönt.

När vi löst en svår uppgift på jobbet, köpt något vi behöver till ett bra pris eller lagat något trasigt därhemma känner vi tillfredsställelse. Åter är det hjärnan som sprider ut lite dopamin.

När vi lever i goda relationer med människor runt omkring oss, när kärleken blommar upp, när vi tar hand om våra barn eller när vi upplever ett andligt möte – då är dopaminet också inblandat. Det ger oss glädje och tillfredsställelse.

Genväg till njutningen

Exakt samma känsla kan droger framkalla på kemisk väg. De går direkt in i axonen och höjer dopaminhalten. Hjärnan luras att ge kroppen en belöning som den inte gjort sig förtjänt av.

En del droger stimulerar nervändarna att sända ut extra mycket dopamin. Andra imiterar dopaminet och lurar den mottagande nervändan att tro att den fått en signal, fast ingen sänts ut. Åter andra stör återtransporten av signalsubstansen, så att signaleffekten inte klingar ut som den ska. Effekten blir i vilket fall som helst densamma: en övertydlig signal. Det är som att skrika ett meddelande i örat på någon.

Effekter som gör oss beroende

Detta får tre effekter som samverkar till att göra oss beroende

• Minnet av den sköna upplevelsen får oss att ta drogen igen för att få samma belöning.
• Vi kommer efterhand att glömma bort de ”naturliga” sätten att få belöning, eftersom det är jobbigare och tar längre tid. Det är som att trampa upp en genväg i en skog: ju oftare man går den nya stigen, desto lättare blir den att hitta. Samtidigt växer gamla stigar igen när de inte används längre, och till slut ser man dem inte alls.
• Hjärnan anpassar sig till överstimulansen genom att ”skruva ner mottagningen”, så att det ständigt krävs högre doser för att uppnå samma effekt. Fysiskt sker det genom att det bildas nya dopaminreceptorer för att svara upp mot överdosen. Sedan finns de receptorerna kvar, och när dopamin inte tillförs på nytt i lika hög grad som tidigare, tolkar de det som en brist på dopamin, och detta ger en massa obehagliga symptom.

Dopaminbrist ger abstinens

I svåra fall av abstinens påminner symptomen om de hos en patient med Parkinsons sjukdom, som uppkommer när kroppen har för lite dopamin.

Parkinsons sjukdom innebär att kroppens förmåga att producera dopamin är för liten, medan drogberoende innebär att kroppens efterfrågan på dopamin blivit högre än normalt. Symptomen, till exempel svårighet att kontrollera sina lemmars rörelse, blir därför likartade.

Sett mot den här bakgrunden är det inte så konstigt att ”sockerråttorna” också löper ökad risk att bli alkoholister och narkomaner. Redan från barnsben har deras hjärna reagerat annorlunda på socker, vilket orsakat en ”ombyggnad” av hjärnans belöningsbanor. Genvägen är väl upptrampad. Sötsakerna är det första steget på vägen mot tyngre droger – och de är därmed också ofta den sista och svåraste drogen att göra sig av med.

Länk till artikel

POPPADE FLINGOR ÄR DET BRA DET?

Varning för frukostflingor! Råttors reaktioner på olika typer av frukostflingor har givit skrämmande resultat. Biokemisten och kostupplysaren Paul Stitt har grävt fram gamla undersökningar som aldrig publicerats i facktidskrifter. Kanske dags att rensa i skafferiet bland torrfodret? I alla fall om du är råtta.

Frukostflingor utgör många barnfamiljers favoritstart på dagen. De paketeras ofta i förföriska kartonger som ger sken av att produkterna är hälsosamma. Men gammal forskning från 60- talet som aldrig publicerats i vetenskapliga tidskrifter tyder på att dessa flingor och flarn kanske istället är rena giftet. I denna artikel ska jag kort redogöra för två undersökningar som studerat detta på råttor.

Experiment med poppade vetekorn

Paul Stitt har skrivit om dessa undersökningar i boken Fighting the Food Giants. Den första studien handlar om så kallade vetepops. Försöksdjuren delades in i fyra grupper. Den första gruppen fick äta hela vetekorn, vatten, mineraler och syntetiska vitaminer. Den andra gruppen fick poppade vetekorn, vatten, mineraler och syntetiska vitaminer. Den tredje gruppen fick en kost bestående enbart av vatten och vitt socker och den fjärde gruppen fick vatten, mineraler och syntetiska vitaminer.

I grupp ett som fick hela vetekorn överlevde råttorna mer än ett år. I grupp fyra som fick vatten och kosttillskott var överlevnadstiden bara i två månader. I den tredje gruppen som fick vatten och socker så var överlevnadstiden cirka en månad. Sämst gick det för grupp två, den grupp som fick poppade vetekorn tillsammans med vatten och kosttillskott. De dog inom två veckor, till och med före dem som överhuvudtaget inte fick något foder. Råttorna dog alltså inte av undernäring.

 Resultatet visar på att det var något mycket giftigt i det poppade vetet som fick dem att dö tidigare.

Kartongexperimentet

Det kanske mest överraskande resultatet visade ett annat försök med tre olika grupper av laboratorieråttor. En grupp föddes upp med företrädesvis cornflakes, en annan med papp och kartong som var sönderriven i småbitar och en tredje fick reguljärt råttfoder. Experiment utfördes 1960 på Ann Arbor Universitetet men kom aldrig att publiceras. Totalt omfattade försöket 18 råttor som indelades med sex i varje grupp.

Den första gruppen fick äta cornflakes och vatten. Grupp två fick äta av själva kartongen som rivits sönder i småbitar och vatten och grupp tre tjänade som kontrollgrupp och utfodrades med sedvanligt råttfoder. De råttor som åt vanliga cornflakes dog först, men innan de dog utvecklade de schizofrena drag med plötsliga anfall. De bet varandra och dog slutligen i kramper. Vid obduktionen avslöjades att det hade uppstått funktionsnedsättningar i bukspottkörtel, lever och njurar och en degeneration av nerverna i ryggen – alla symtom på en insulinchock.

De råttor som fått äta av kartongen blev inaktiva och apatiska och dog till slut på grund av näringsbrist.

Råttorna i kontrollgruppen förhöll sig friska under hela försöket. Det som överraskade i detta försök var naturligtvis att det tydligen var mer näring i kartongpappen än i flingorna.

Försöket var från början upplagt som ett skämt men resultatet var inte roligt. Försöket offentliggjordes aldrig i fackpressen och liknande enkla försök har inte upprepats.

Vad gör dessa livsmedel farliga?

Flingor framställs med en metod som kallas extrusion eller utpressning. Flingfabrikanterna köper majsen billigt från lantbrukarna och förvandlar kornen till en blöt massa i en tank. Senare utsätts de för pressning. Under hög temperatur och högt tryck pressas massan ut genom små hål och formas till små kulor, eller som flingor eller blir uppblåst till det som vi kallar vetepops. Varje litet vetepop har blivit utpressat genom ett munstycke och fått ett överdrag av en tunn oljehinna och socker. Det gör att de inte blir uppblötta när de hamnar i frukosttallrikens mjölk utan behåller sin knapriga konsistens.

Den ödesdigra raffineringen

Författaren och biokemisten Paul Stitt har granskat den process – extrusion – som används för att förvandla majs till flingor under högt tryck och hög temperatur. Processen förstör det mesta av näringen i kornet. Den omvandlar fettsyrorna och den förstör också de tillsatta vitaminerna. Under denna process omvandlas aminosyrorna till giftiga varianter. Detta gäller speciellt aminosyran lysin*. Med denna process framställs de flesta av frukostprodukterna till och med de som man kan köpa i hälsokostbutiken. De är framställda på samma sätt och oftast på samma fabrik. Alla torra frukostflingor som kommer i kartonger är vete eller majskorn som genomgått denna process.

De frukostflingor som säljs i hälsokostbutiken kanske är framställda av hela korn. Det socker som är tillsatt kanske är av en bättre kvalitet men de är raffinerade på samma sätt. Efter denna genomgång av tidigare okända råttförsök kan det vara en god idé att rensa skafferiet från denna typ av processat torrfoder. 

....och låta dina barn äta naturliga och oprocessade livsmedel istället.

Lever och pankreas

 

Redoxreaktioner i leverns sjukdomsmekanism

Sammanfattning

Elektronflöden pågår hela tiden inom den cellulära metabolismen. Att ge och ta emot elektroner är en av dom viktigaste egenskaperna hos bioenergetiska nätverk.

Dessa redoxreaktioner* uppfyller viktiga fysiologiska fenomen som celltillväxt, ärftliga olikheter, näringanpassningar och redoxberoende cellulär signalering. När redoxreaktionerna inte fungerar normalt uppstår allvarliga sjukdomar, degenerativa och metaboliska störningar.

Levern är ett viktigt metaboliskt organ och redoxreaktionerna spelar en strategisk roll i dess huvudfunktioner. Dessa funktioner är bearbetning av näringsämnen, fastesvar*, kemiska substanser och dygnsaktivitet.

Levern är också mycket känslig för ämnen som stör redoxtillståndet som tillexempel etanol* CCI-4*, aflatoxiner*. Den är också väldigt känslig för faktorer som innefattar hyperkaloridieter, hormonstörande ämnen och stressiga livssituationer.

Den här information handlar om relaterade redoxreaktioner i levern samt de metaboliska aspekterna av reaktiva syreatomer ROS. Detta för att öka förståelsen för sjukdomsmekanismen i leven och andra metaboliska organ gällande redoxreaktioner.

Redoxmolekyler som metaboliska regulatorer

Man trodde att reaktiva syrearter (ROS) var skadliga molekyler som var förknippade med de huvudsakliga patologiska konsekvenserna av oxidativ stress. Men på senare tid har många rapporter visat att ROS och reaktiva kvävearter (RNS) också spelar viktiga roller i signalvägar. På så sätt är nutidens perspektiv på prooxidantreaktioner i cellmiljön att de utgör en del av det fysiologiska svaret på interna och miljömässiga regulatoriska faktorer

*Redox är förkortning på reduktion-oxidation-reaktion

*Fasta är ett näringsingrepp som består i att begränsa näringsintaget under en relativt lång tidsperiod. 

*Etanol innefattar alkoholdrycker som öl, vin och sprit, en framställning som oftast sker genom jäsning av sockerhaltiga vätskor från kolhydratrika jordbruksprodukter som sockerrör och spannmål.

*Koltetraklorid – ett lösningsmedel som är en färglös vätska vars ånga har större densitet än luft, det finns i atmosfären, vattnet i floderna, havet och havets yta. Det anses att koltetraklorid närvarande i röda alger syntetiseras av samma organism. De huvudsakliga mekanismerna som orsakar leverskador är oxidativ stress och förändringen av kalciumhomeostas. Det finns en koppling mellan många fall av berusning med koltetraklorid och alkoholkonsumtion. Överdrivet intag av alkohol orsakar leverskador, vilket leder till levercirros i vissa fall. Det har observerats att toxiciteten hos koltetraklorid ökar med barbiturater, eftersom dessa har några liknande toxiska effekter.

*Aflatoxin – mögelgift.

Levern är ett idealexemplar på ett ämnesomsättningsorgan.

Magsäck, pankreas och lever

Varje cell och vävnad i kroppen har en metabolisk aktivitet. Ser man på levern får man ta särskild hänsyn eftersom den är det huvudsakliga organet i den biokemiska bearbetningen av näringsämnen och kroppsfrämmande toxiska ämnen och allopatiska mediciner.

Levern omvandlar vissa ämnen till glukos. Den måste göra sig av med urinämnen från nedbrytning av protein. Fett transporteras i blodet som droppar överdragna med enzymer och skall spjälkas i levern och nyttjas som energikälla eller lagras i fettvävnaden. Leverns mitokondrier producerar ketonkroppar som en reaktion på låga glukosnivåer och för att tillgängliggöra energi som lagrats som fettsyror. Levern skall också producera fettsyror med hjälp av enzymer och den skall bilda och lagra kolesterol som sedan transporteras ut från levern till kroppens vävnader via blodet. Sist men inte minst skall den metabolisera främmande kemiska ämnen.

Levermetabolismen omfattar uppbyggande (anabola) och nedbrytande (katabola) vägar, var och en regleras av särskilda faktorer. Oxidativa* reaktioner är dominerande i mitokondrier medan reduktiva* reaktioner är vanligare i den vätska som cirkulerar i cellerna.

**Oxidation och reduktion sker samtidigt i en kemisk reaktion. Det ena ämnet skickar ut elektroner, medan det andra tar dem till sig.

Redoxmolekyler som metaboliska regulatorer

Cell med cellkärna och mitokondrier vilka är cellernas kraftverk

Man trodde tidigare att reaktiva syrearter, ROS*, var skadliga molekyler som var förknippade med de huvudsakliga patologiska konsekvenserna av oxidativ stress. Men på senare tid har många rapporter visat att ROS och reaktiva kvävearter, RNS*, också spelar viktiga roller i cellernas signalvägar. 

På så sätt är nutidens perspektiv på vinst eller förlust av elektroner i cellmiljön att de utgör en del av det fysiologiska svaret på interna och miljömässiga regulatoriska faktorer. Eftersom levern är ett av de viktigaste metaboliska organen, är signaleffekterna av ROS och RNS mycket relevanta i levervävnaden.

Det är välkänt att mitokondriell aktivitet är huvudkällan för ROS-produktion, med konsekvenser i den oxidativa fosforyleringskopplingen som är en viktig funktion i ämnesomsättningen och som påverkar mitokondriell membranpotential samt flera mitokondriella metaboliska nätverk. 

Så småningom kan viktiga processer som celltillväxt och celldöd utlösas genom vinst eller förlust av elektroner i cellmiljön.

*ROS, reaktiva syrearter-fria radikaler* – en biprodukt från kroppens energiförbränning i de flesta däggdjursceller och är därför starkt involverade i oxidativ stress*, där ökad ROS-produktion kan bidra till mitokondriell skada i en rad sjukdomar.

*RNS, reaktiva kvävearter verkar tillsammans med reaktiva syreatomer (ROS) för att skada kroppens celler och orsaka nitrosativ stress. 

Redox förändringar i levertoxicitet

Alkoholrelaterade sjukdomar i levern

Den roll som det cellulära redoxtillståndet spelar i levercellernas sjukdomsmekanism är inte så väldokumenterad. I själva verket har levertotoxicitet varit mycket kopplad till den oxidativa statusen och bristerna i leverns antioxidantsystem. 

Till exempel, i fallet med den alkoholrelaterade leversjukdomen ALD (akut leversvikt) som huvudsakligen är representerad av ett kroniskt stadium av fettlever (ASH, orsakad av alkohol)), har förändringar i cellredoxtillståndet varit inblandade i skadade leverceller.

Akut leversvikt (ALS) är ett syndrom som definieras som snabbt fortskridande leversjukdom med humörsvängningar, förvirring och ökad blödningsbenägenhet hos en individ utan tidigare känd leversjukdom. Svårighetsgraden beror på hur svår levernekrosen är.

Etanol metaboliseras via alkoholdehydrogenas* (ADH), det mikrosomala etanoloxiderande systemet, och av enzymet katalas i levercellerna, även om aktiviteten hos ADH är ansvarig för det mesta av etanolkatabolismen. 

»Insulinresistens anses vara en minst lika vanlig orsak till fettlever som överkonsumtion av alkohol.«

1, frisk lever, 2 skrumplever (cirros), 3 cancer i levern

Leversteatos (fettlever) är den vanligaste leversjukdomen i Sverige och en vanlig orsak till utredning på grund av förhöjda levervärden i blod. Överförbrukning av alkohol var länge ansedd som den dominerande orsaken till fettlever. Man har på senare år sett att inlagring av fett i kombination med förekomst av inflammation i levern orsakar fettlever.

Fettlever uppkommer genom en ansamling av fett, framförallt triglycerider, i levercellernas cytoplasma. Det föreligger ett mycket nära samband mellan NAFLD (non alcoholic fet liver deasese) och sjukdomar som kan relateras till metabola syndromet, där insulinresistens är en gemensam nämnare. NAFLD orsakas av en obalans i den normala metabolismen av lipider i levern. Såväl inflödet av fett till levern som levercellernas omsättningen av lipider verkar vara förändrade. Inflödet av fettsyror till levern är kraftigt ökat. Det här kan uppkomma vid ökat intag av fett, men den främsta mekanismen är ökad lipolys i fettväven på grund av insulinresistens.

ATT LÄKA EN SKADAD PANKREAS

INSULIN OCH GLUKAGON

Diabetes och insulinresistens beror på att pankreas inte fungerar som den skall.

Pankreas reglerar blodsockret och är ett fantastiskt organ. För att förstå pankreas egentliga funktion måste vi gå tillbaka till våra förfäder, även när det gäller djuren.

Vårkänslor och höst- och vinterkänslor

För att våra förfäder skulle överleva vinter och svält var pankreas det kroppsorgan som tog dem genom vintern genom att den ökade bildning av hormonet insulin.

Man kan kalla det att pankreas fick höst- och vinterkänslor, vilket då innebar att kroppen började lagra energi inför vintern.

Det är ett mycket energisparande tillstånd när pankreas producerar insulin. Om inte det här hade fungerat skulle våra förfäder inte överlevt vintern och vi har ju inte heller funnits.

När vintern var över ändrade pankreas sitt tillstånd till vårkänslor vilket betyder att insulinnivån sjunker och istället producerar pankreas ett annat hormon nämligen glukagon. Detta hormon ökar metabolismen för att förbränna energin som inte behövs när vintern är slut. När pankreas har fått vårkänslor ökar fettförbränningen och allt överflödigt fett försvinner.

Detta är väl inte så svårt att förstå.

Höst och vår ändrar pankreas sin hormonproduktion.

När kroppen hela tiden producerar insulin så skadas pankreas och produktionen minskar och man utvecklar diabetes. Man kan även bli insulinresistent vilket betyder att det produceras insulin men det går inte in i cellerna och förbränner alltså inte fett. Vi utvecklar fetma.

När blodet blir sött skadar det blodkärlens väggar vilket orsakar att plack fastnar efter kärlväggarna. Det i sin tur leder till att blodproppar bildas och kan orsaka stroke, sött blod orsakar att nervcellerna dör, vi utvecklar artrit, ryggproblem samt ögonpåverkan med glaukom och synnedsättningar. Även njursjukdomar, trötthet, huvudvärk, sömnproblem eftersom man måste upp och kissa flera gånger under natten orsakas av en sjuk pankreas. Hudsjukdomar på grund av dålig cirkulation, sprickor i händer och fötter, fotsvamp, bensår och även amputation kan bli en följd av den dåliga cirkulationen.

Allt det här händer därför att pankreas haft höst -och vinterkänslor och producerat insulin under lång tid.

Pankreas bör nu i stället få vårkänslor och producera glukagon

Våra förfäder hade bara tillgång till säsongsbetonade födoämnen som frukter, grönsaker och kött. Det fanns inte socker, pizza, bröd och andra så kallade snabba kolhydrater och därför ökade inte insulinproduktionen.

När vi idag äter en massa kolhydrater säger vi till pankreas att ”vintern är på väg” och att kroppen måste spara energi. Genom att vi äter så mycket kolhydrater som t ex pasta, potatis och ris hela tiden så har pankreas stannat i höstkänslorna vilket innebär att den producerar insulin hela tiden utan att ta paus.

Så att år efter år har den överproducerat insulin vilket leder till att den skadas. Den kommer inte att sluta fungera utan fortsätter att arbeta men den blir stressad och utarbetad.

Hur läker man pankreas

När pankreas har vårkänslor kommer den att göra arbetet så vad vi behöver göra är att stimulera säsongsfunktionerna genom att tillsätta några extra matvaror i den dagliga rutinen. Man måste ”kickstarta” produktionen av glukagon så det sänker blodsockret på naturligt sätt. Vi bör ta en paus från den ”vanliga” maten som vi vet triggar igång insulinproduktionen och då svänger pankreas till vårkänslor av sig själv, den säger: Jag klarade vintern och behöver inte extra vikt längre.

Så i stället för att hela tiden producera insulin börjar den nu producera glukagon och förändrar metabolismen vilket leder till att blodsockret är stabilt.

Detta innebär att pankreas får vila från insulinproduktionen och gå över från att lagra fett till att förbränna fett. När pankreas har vårkänslor startar kroppens läkning och många krämpor försvinner.

Forskningen visar att glukagon i cellerna säger till lever och muskler att omvandla glukagon till glukos och sedan frigöra det i kroppen så cellerna kan använda det som energi. När man förbrukar glukos blir blodsockret naturligt. Man har stirrat sig blind på insulin när glukagon är den felande länken för helande och att läka ut diabetes.

Man vet inom sjukvården att om man injicerar glukagon till en medvetslös patient som fått blodsockerfall så kvicknar den till.

För att äta rätt bör man avprogrammera sinnet och se igenom matindustrins lögner.

Matindustrin är mer manipulativ och oetisk än tobaksindustrin någonsin var. Här gör man allt man kan för att öka sin omsättning utan tanke på hur det påverkar individen i form av socialt liv och hälsa.

Industrimaten är totalt utan näring och i stället fullproppat med socker. Man använder minst femtio olika namn på socker, för att nämna några är sorbitol, dextros, fruktos mannitol, xylitol, isomalt, laktitol, erytritol, maltitol och polyglycitolsirap. De är så kallade sockeralkoholer och som räknas som livsmedelstillsatser.

Genom att äta dessa ämnen blir du mer hungrig och mer matberoende. Allt detta socker i maten minskar kraften hos oss och i stället manipulerar det kroppskemin. Detta förlopp har industrin studerat till fullo, dom vet att kroppen kräver mer socker efter varje gång du äter det.

På 1960-tlet betalade sockerindustrin forskare för att skylla övervikt på fettkonsumtionen enligt The American Medical Association. I och med det kunde man tillverka lowfat produkter som i stället var fyllda med socker.

Kan ju även nämna fruktjuicer, en väldigt lyckad kampanj som matindustrin sålde som en hälsodrink till frukost, ”det är ju frukt” så det är väl nyttigt trodde man. I de flesta fall är dessa juicer sockerrikare än coca cola.

Frukostflingor, inte att förglömma, sockerfyllda flingor som gör dig jättehungrig vid lunch och orsakar att du kräver mer socker.

Om din diabetesläkare säger att det är ditt eget fel att du har diabetes så är inte det riktig sanningsenligt. Det är de företag som spenderar billions av dollar varje dag för att hjärntvätta samhället som är en stor orsak.

Även husse och matte utsätts för hjärntvätt vilket innebär att våra husdjur utsätts för samma sockerfyllda pellets som vi ger våra barn till frukost. Djuren blir lika sockerberoende som oss människor.

Vad som är nödvändigt är att omprogrammera hjärnan så man tycker det är godare och längtar efter att äta frukt, grönsaker, fisk och fågel än att äta en pizza eller hamburgare.

http://homeopathuset.blogspot.com/.../vad-ar...

översatt från mindvalley.

ATT LÄKA EN SKADAD PANKREAS, forts.

En intressant artikel från Dagens Medicin

FÖRSÄMRADE MITIKONDRIER NYCKELN TILL DIABETES?

En defekt i mitokondriernas funktion kan vara av central betydelse för uppkomsten av typ 2-diabetes.

När mitokondierna, som brukar beskrivas som cellens energifabriker, inte fungerar som de ska minskar nedbrytningen av socker i skelettmuskelceller. Det leder till att fett ansamlas i muskelcellerna; vilket i sin tur orsakar ökad insulinresistens och så småningom typ 2-diabetes.

Samtidigt kan samma defekt hos mitokondrierna leda till försämrad insulinproduktion i bukspottkörtelns betaceller - något som påskyndar utvecklingen av typ 2-diabetes.

Så kan, mycket förenklat, en studie i förra veckans utgåva av tidskriften New England Journal of Medicine sammanfattas. Studien kan bidra till att nysta upp en 20 år gammal gordisk knut om orsakerna bakom typ 2-diabetes, påpekas entusiastiskt i en perspektivartikel i samma utgåva.

I studien ingick barn till personer med typ 2-diabetes. Försökspersonerna, barnen, var friska och inte överviktiga men hade insulinresistens. Jämfört med kontrollpersoner med normal insulinkänslighet var upptaget av glukos i muskelcellerna 60 procent lägre samtidigt som cellernas fettinnehåll var nästan dubbelt så högt. Denna skillnad kunde till största delen förklaras med försvagad mitokondriefunktion.

Studiens slutsatser ligger i linje med det andra forskare visade för ett par år sedan. Då kunde forskarna dels konstatera att mitokondrier hos typ 2-diabetiker hade sämre förmåga att bryta ned socker, dels att mitokondrierna var hälften så stora, jämfört med friska personer.

Att lösa upp en gordisk knut med skarpa biologiska argument känns onekligen mer tilltalande än att ett frustrerande problem skulle lösas med ett alexanderhugg. Svärd är ett trubbigt instrument för vetenskapen.

Publicerad: 18 februari 2004, 09:06 i Dagens Medicin

FÖRUTOM ATT STIMULERA PANKREAS HÖST- OCH VÅRKÄNSLOR, KAN VI HJÄLPA DEN PÅ FLER SÄTT ÄN GENOM KOSTEN KANSKE?

HH 14 är ett örtpreparat som innehåller maskros och mariatistel Köp här

Dr Reckeweg R7, ett homeopatiskt medel, Köp här

https://www.dagensmedicin.se/.../forsamrade-mitokondrier.../

Hela artikeln

https://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMoa031314...

Till hästarna fungerar Endofor för henne och Gentifor för honom väldigt bra för det endokrina systemet..

Exponering för toxiska luftföroreningar

 Mitokondriell funktion vid inflammatoriska och metabola sjukdomar uppkomna genom exponering för toxiska luftföroreningar.

Cell med mitokondrier

Mitokondrier har identifierats som den huvudsakliga källan till cellenergi, genom att koppla oxidationen av fettsyror med produktionen av adenosintrifosfat (ATP-cellens kraftverk) av elektrontransportkedjan. De är komplexa organeller som spelar ett brett spektrum av funktioner, inklusive reglering av kalciumets jämnvikt, celldöd och differentiering.

 
Mitokondrier är också en viktig källa till ROS (reaktiva syrearter-fria radikaler) i de flesta däggdjursceller och är därför starkt involverade i oxidativ stress, där ökad ROS-produktion kan bidra till mitokondriell skada i en rad sjukdomar. 
De spelar också en betydande roll i ett redoxsignalsystem där ett samspel visas från organellen till resten av cellen. Nyligen har det konstaterats nya funktioner för mitokondrierna, särskilt kopplade förändringarna i mekanismerna som är kopplade till ROS-generering med de inflammatoriska svaren involverade i olika sjukliga tillstånd. 
 
Mitokondriernas roll i de cellulära och molekylära mekanismerna som kopplar samman systemisk inflammation och mitokondriell dysfunktion i olika organ, med exponering för luftföroreningar som exempel.
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) andas 9 av 10 människor världen över in luft av låg kvalitet. Följaktligen inträffar mer än 9 miljoner förtidiga dödsfall varje år på grund av de gemensamma effekterna av exponering för hushållens och omgivande luftföroreningar. Nyligen har det uppskattats att inandning av förorenad luft i stadsmiljöer minskar den förväntade livslängden världen över med nästan 3 år. 
Människan kan ofrivilligt exponeras för föroreningar främst genom vävnader eller organ som direkt interagerar med de toxiska ämnen som finns i luftföroreningar. Detta kan ske genom luftvägarna, det man andas in, penetration genom hud eller ögon och förtäring av förorenad mat via mag-tarmkanalen. 
På grund av de negativa hälsoeffekterna i samband med luftföroreningar har ökad förekomst av luftvägssjukdomar, såsom lunginflammation, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och lungcancer, observerats. Den toxiska exponering orsakar också organinflammation som leder till systemiska komplikationer. 
Hjärt- och kärlsjukdomar står till stor del för merparten av ökningen av sjuklighet och dödlighet. I själva verket, enligt Global Burden of Disease-studien, är luftföroreningar ansvarig för en fjärdedel av det totala antalet dödsfall från syrebrist till hjärtat och stroke.

Luftföroreningarnas sammansättning och klassificering

Luftföroreningar består av en blandning av gaser (som kolmonoxid, svaveldioxid, kväveoxider och ozon) och luftburna partiklar. Även inomhusmiljön kan förorenas via ventilationssystem, luftkonditionering, mögelgifter mm och orsaka sjukdomar.

Förutom den komplexa karaktären hos luftföroreningar och samexistensen av många föreningar som tillsammans kan bidra till den rapporterade negativa hälsoeffekten, indikerar många epidemiologiska studier att toxiska luftföroreningar är huvudansvarig för hälsoresultaten. 

Luftföroreningar är en heterogen blandning av fasta och flytande partiklar som är kategoriserade efter sin storlek: De med en storlek på <10 μm (mikrometer) kan fastna i de övre luftvägarna och utöva en lokal toxisk effekt. De mest skadliga partiklarna är dock de med en diameter <2,5 μm, eftersom de kan tränga in djupare in i lungorna och nå alveolerna. Medan grova partiklar vanligtvis härrör från naturliga källor, står förbränning av fossila bränslen från transporter, industri och kraftgenerering för det mesta för luftföroreningar av fina partiklar i framför allt stads- och tätortsmiljöer. Dessutom har det diskuterats att partiklarna till och med kan bryta igenom olika epitel och föras över till blodomloppet och potentiellt kunna orsaka direkt skada på perifera celler och vävnader. Mindre partiklar (nano) en nanometer är en miljarddels meter)) uppvisar ett högre förhållande mellan yta och volym vilket ger en större yta där olika föreningar kan absorberas. Samband har etablerats mellan luftföroreningsspecifika komponenter och de framkallade toxiska mekanismerna. 

Övergångsmetaller som finns i luftfördelningar inkluderar vanligtvis järn, vanadin, nickel, krom, koppar, kadmium och zink. På basis av deras förmåga att generera ROS*, som är en biprodukt från kroppens energiförbränning, i biologiska vävnader och producera oxidativa stresstillstånd. De flesta av dessa metaller har förmågan att delta i Fenton-liknande* reaktioner och bidrar till en ökad frisättning av ROS, vilket initierar oxidativa skademekanismer. 

När det gäller organiska föreningar kan även polycykliska aromatiska kolväten finnas i beläggningspartiklar. De cytotoxiska mekanismerna förknippade med kolväten involverar också syreatomer härledda fria radikaler* huvudsakligen från mitokondrier*.

*ROS (reaktiva syrearter-fria radikaler* – en biprodukt från kroppens energiförbränning) i de flesta däggdjursceller och är därför starkt involverade i oxidativ stress*, där ökad ROS-produktion kan bidra till mitokondriell skada i en rad sjukdomar.

*Fentonreaktioner är baserade på generering av fria radikaler

*Fria radikalerandre reaktiva syre- och kväveföreningar bildas när kroppen förbränner mat efter att vi har ätit. Även olika sjukdomar, rökning, miljögifter, läkemedel, alkohol och strålning bidrar till att dessa ämnen bildas. Om sådana reaktiva molekyler inte elimineras eller neutraliseras av antioxidanter eller kroppens eget försvar uppstår oxidativ stress och en obalans i kroppen.

Geoingenering även kallad chemtrails (kemikaliespår).

Besprutning med... ja vad innehåller de?

Det kallas planetär ingenjörskonst, geoengineering, och bakom idéerna står några av världens tyngsta vetenskapsmän.

Exempelvis kommer förslaget att spreja svavel­partiklar i stratosfären från kemisten Paul Crutzen, som 1995 fick Nobelpriset i kemi för upptäckten att freon bryter ner det skyddande ozonlagret. Tekniken med svavelpartiklar i stratosfären har störst potential men också störst risker säger en annan forskare.

De kemikalier som sprayas från flygplan har genom markprov visat sig innehålla många tungmetaller och bland annat aluminium, barium, strontium och de här ämnena ligger i nanostorlek. De symptom som uppvisats i samband med sprayning är luftvägsbesvär som Alzheimers och andra neurologiska sjukdomar, hosta, torra slemhinnor, halsont, huvudvärk, hudbesvär, torr hud samt led- och muskelvärk. 

Även ekologiska odlingar drabbas, försurning med skogsdöd och man har konstaterat massdöd hos bin och andra insekter i samband med dessa kemikaliebesprutningar. Men även vattenlevande djur och fåglar drabbas eftersom miljön kollapsar. 

Lyssna på piloter och forskare

https://rumble.com/v1943n5-pilots-doctors-and-scientists-tell-the-truth-about-chemtrails.html?fbclid=IwAR2MUv4_sJm4seEshKhCCPVMzcHm4l2MpaIoOzLsUhzicwLG7dU0ICzMgOQ

Att inandas doftprodukter kan vara skadligare än att gå längs en trafikerad gata.

En stor europeisk undersökning visar att de så kallade doftförbättrande produkterna innehåller både allergi- och cancerframkallande ämnen.

Luftfräschare, doftförbättrare eller luftrenare. De har fler namn än så, men de har alla samma syfte: att maskera en lukt med annan lukt. Den europeiska konsumentorganisationen BEUC har testat 76 kemiska doftprodukter och i ett pressmeddelande skriver organisationen ”De här produkterna utgör en verklig hälsorisk inte bara för allergiker, astmatiker, gravida och barn, utan för alla som använder dem kontinuerligt.”

Undersökningen omfattar bland annat sprayer, doftvätskor, och geléer. Produkterna i undersökningen är inköpta i flera olika EU-länder.

– Det kan vara ett problem att avgöra vilka av de testade produkterna som finns i Sverige eftersom produkterna kan ha andra varunamn i Sverige, säger Olof Holmer, vd på Kemisk-tekniska leverantörsförbundet, KTF.
När Konsumentverket gick igenom märkningen av 17 doftprodukter på den svenska marknaden 2001 visade det sig att 15 av produkterna saknade innehållsförteckning. Nu visar BEUC:s undersökning att många produkter innehåller ämnen som formaldehyd, bensen och glykoleter.
– Alla de här ämnena är synnerligen olämpliga och de bör inte finnas i sådana här produkter, säger Göran Stridh, kemist på yrkes- och miljömedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Örebro.
– Bensen är ett fruktansvärt ämne som är leukemiframkallande. Det är totalförbjudet i arbetslivet. Men man ska i och för sig komma ihåg att allt är en fråga om dos, alltså koncentrationen av ämnet multiplicerat med tiden man exponeras för ämnet. Men jag skulle aldrig i livet använda sådan här produkter, säger han. Artikel hämtad från Svenska Dagbladet

Toxiska luftföroreningarnas mekanismer och dess exponering på huden

Fria radikaler orsakar för tidigt åldrande, ojämn hudfärg och en minskning av elastin och kollagen.

Huden är ett av de viktigaste organen som utsätts för föroreningar utomhus eftersom det utgör ett stort gränssnitt mellan kroppen och miljön. I likhet med att den okulära (ögats) ytan erbjuder en biologisk barriär mot luftföroreningar där stratum corneum (hornlagret) som det övre skiktet representerar det huvudsakliga målet. 

Inflammation i huden och en förändrad redoxbalans, (det totala antalet reduktionssteg måste vara lika med det totala antalet oxidationssteg) har nämnts som relevanta mekanismer förknippade med förvärring av hudsjukdomar, ”åldersfläckar” atopisk dermatit, akne och psoriasis. 

Jämfört med de mekanismer som observerats i ögon- och lungvävnad som exponeras för luftburna föroreningar, kan huden absorbera partiklar i vävnadsskador, vilket tyder på en kaskad av effekter som drivs av inflammatoriska processer och oxidativ skada. Det leder till systemisk inflammation som en konsekvens och även endoteldysfunktion.

 De luftburna partiklarnas skadliga effekter på ögonytan

Ögoninflammation

Ögonen är de organ som ständigt exponeras för miljön och hornhinnan är den första fysiska barriären mot luftföroreningar. Det har det visat sig att luftföroreningar förvärrar irritation, sveda, främmande kroppskänsla, rodnad, inflammation, klåda i ögonen hos människor som bor i tätorter. 

Skadliga effekter på ögonytan är associerade med fria radikaler och inflammationer. På grund av detta ökar både hornhinnans- och bindhinnans epitelceller när de exponerade för olika skadliga ämnen. I sin tur leder inflammationer till sjukliga förändringar på grund av vävnadsökning som påverkar hornhinnans brytningsförmåga och synprocessen. Dessutom är ögonen mycket blodkärlsrika, följaktligen en viktig förmedlingskälla för de skadliga partiklarna.

Toxicitet i hjärnan och nervsystemet

Epidemiologiska studier på människor har visat att höga nivåer av luftburna toxiska ämnen är associerade med kognitiva funktionsförändringar hos barn, vuxna och äldre. Förändringar på luktnivå, hörselnedsättning, symtom på depression och andra neuropsykologiska effekter har också rapporterats.

Huvudmekanismerna för neurotoxicitet som produceras av luftföroreningar verkar vara relaterade till oxidativ stress och nervinflammation, som också är relaterade till patofysiologin för olika neurodegenerativa sjukdomar. Sättet på vilket dessa luftföroreningar når hjärnan och hur partiklarna orsakar skadan är inte klarlagt ännu. 

 Ektoderm bildar grunden för alla cellstrukturer i det perifera luktsinnet. Den kommer senare att bilda bl.a. luktnervcellerna i näsan och den nervbana som leder luktinformationen till hjärnan. Toxiner som cirkulerar genom nässlemhinnan kan passera epitelbarriären in i blodomloppet eller förflytta sig längs luktnervens axon och nå centrala nervsystemet. Därför kan de skadliga effekterna av inandning av partiklar vara resultatet av en direkt effekt av partiklarna via en väg från nässlemhinnan till axonen av luktnerven och därifrån till luktbulben, eller via en indirekt väg genom av den systemiska inflammatoriska reaktionen initierad av ökade nivåer av proinflammatoriska ämnen som släpps ut i blodomloppet och oxidativ stress. 

 Kroniska neurologiska sjukdomar kan tyda på att en stor orsak är oxidativ stress*.  Oxidativ stress definieras klassiskt som en redoxobalans med överskottsbildning av oxidanter, en typ av toxiska ämnen som kroppen inte kan göra sig av med. Även om kroppen i allmänhet har utvecklat flera försvarsmekanismer för att motverka oxidativ stress, verkar hjärnan vara mer mottaglig än något annat organ.
Oxidativ stress orsakas av överskottsbildning av olika reaktiva syrearter (ROS) i celler och är inblandad i symptombilden av många neurodegenerativa sjukdomar som tillexempel MS och Parkinsons vilka båda är kroniska neurologiska sjukdomar. Vid MS verkar immunsystemet angripa den egna nervvävnaden och vid Parkinson förstörs de nervceller som tillverkar signalsubstansen dopamin.

En av svårigheterna med sjukdomar relaterade till oxidativ stress i hjärnan är att hjärncellerna är mycket mottagliga för oxidation. Så kallad ”hjärnrost” är både ett akut och kroniskt problem. Vid akuta händelser som stroke och trauma kan både de primära och sekundära effekterna av pågående oxidation vara massiva.

Eftersom reaktiva molekyler genereras i energimetabolismen och produktionsprocessen i cellen, är det viktigt att ha ett väl fungerande cellförsvar. Detta skall signalera till handling när nivåerna av oxidation stiger. Det är vad REDOX-signalmolekyler har till uppgift att göra. Naturligtvis, som det gäller för hjärnan, är det lika tillämpligt på varje cell i resten av kroppen.

Nervsystemet

Nervceller är uppbyggda på ungefär samma sätt som andra celler i kroppen. De innehåller en cellkärna och cellen har olika uppgifter. Något som skiljer nervcellerna från andra celler är att de har trådliknande utskott. Varje nervcell har en lång nervtråd som kallas axon. Axonerna leder signaler ut från nervcellen. Nervcellen har också flera kortare nervtrådar som kallas dendriter. Dendriterna leder signaler in till cellen. Med hjälp av nervtrådarna har cellerna kontakt med andra nervceller, musklerceller eller körtelceller. Både de långa och korta nervtrådarna delas upp i flera nervändar så att de kan ha kontakt med många andra celler.

En del nervtrådar omges av ett skydd som kallas myelinskida. Myelinet består av fett och fungerar som isolering och skydd för nervtråden. Myelinet täcker inte hela nerven, utan det finns små mellanrum som kallas noder. Nerver med myelinskida leder signaler snabbare än nerver utan myelinskida. Det beror på att signalen hoppar mellan noderna. Vid MS, uppstår skador på myelinet, det skyddande höljet runt nervfibrerna i centrala nervsystemet på grund av inflammationer.

En forskargrupp i Lund har visat att mobilstrålningen perforerar blod- och hjärnbarriären samt ger skador och celldöd hos hjärnans nervceller även om långtidspåverkan ännu är oklar. Fortfarande är forskarna oeniga om vilka effekter de kemiska föroreningarna i bl.a. kontorsmiljöer och de elektromagnetiska fälten har på människokroppen. Klart är dock att en stor grupp människor har utvecklat allvarliga besvär. Mycket talar för att överkänslighetsreaktioner orsakas av en rad samverkande faktorer där kemiska och fysikaliska faktorer spelar en avgörande roll.

Redoxmolekyltillskott spelar en viktig roll som näring åt hjärnans miljarder stödceller (gliaceller). Dessa förser våra nervceller med näring och producerar myelin.

Mag-tarmkanalen är exponeras både genom lungorna och förorenad mat

Munnen och matsmältningskanalen, liksom andningsorganen och huden, de vanligaste direkta exponeringsvägarna för luftföroreningar. Partiklar kan komma åt tarmen som ett resultat av förorenat matintag eller indirekt genom inandning.

 

Under de senaste åren har därför forskning som syftar till att utvärdera de toxiska mekanismerna i mag-och tarmkanalen efter exponering för föroreningar ökat. Dessa studier är baserade på antagandet att mag- och tarmkanalens epitel beter sig på samma sätt som andra organs epitelceller, som hud eller lungvävnad, som svar på toxinexponering.

 Således utlöser toxinerna också ökad ROS-generering, vilket initierar aktiveringen av redoxkänsliga överföringar. I mag- och tarmkanalens celler regleras överföringen av olika proteiner vilket resulterar i förändring av tarmperistaltik och tarmpermeabiliteten. 

 

Det har också observerats ökade plasmanivåer av signalmolekyler som produceras av immunförsvaret på grund av toxisk exponering. Ta alla dessa resultat i beaktande, närvaron av föroreningar i mag-tarmkanalen ökad oxidativ stress och inflammation, vilket leder till strukturella vävnadsskador som resulterar i att tarmen läcker toxiska ämnen.

Toxisk initierad systemisk inflammation kan förvärra flera problem med mag-och tarmkanalen och utösa inflammatoriska tarmsjukdomar och kolorektal cancer.

Kardiorespiratoriska sjukdomar associerade med exponering för toxiska luftföroreningar

Efter inandning av toxiska ämnen står aktiveringen av oxidativ stress och inflammatoriska vägar till stor del för biologiska effekter, både lokalt såväl som systemiskt och i sekundära organ, såsom hjärtat. 
I lungan är ökade nivåer av inflammationsframkallande cytokiner, inklusive tumörnekrosfaktor och kemikalieattraherade cytokiner, ett vanligt fynd efter exponering. Därför observeras vanligtvis rekrytering av lunginflammatoriska celler efter exponering, både hos människor och i olika djurarter (hästar har stora lungor och är känsliga för luftföroreningar, min kommentar). 
 
Ökade plasmanivåer av dessa inflammatoriska förmedlare har också associerats med episodiska förhöjningar av toxiner i storskaliga kohortstudier*, vilket tyder på att dem toxiska exponering utlöser en inflammatorisk respons som inte bara är begränsad till lungan, utan också är systemisk. 
 
Som ett resultat av detta försämras ämnesomsättningen i avlägsna organ, såsom i hjärtat.
Alveolära makrofager spelar en central roll för att upprätthålla lunghomeostas genom avlägsnande av exogena material och mikroorganismer från andningsytan genom fagocytos* 
 
Evolutionen har förfinat alveolära makrofagers förmåga för att känna igen och eliminera patogener (sjukdomsframkallande ämnen). Men de skadliga ämnena i luftföroreningar ökar pressen på cellernas kapacitet att avlägsna främmande ämnen vilket leder till okontrollerad cellaktivering och ROS-produktion, såväl som ett överdrivet inflammatoriskt svar och pro-inflammatorisk cytokinfrisättning. 
 
Aktivering av immunförsvaret efter att kroppens upptag av toxiner verkar representera ett centralt steg i det cellulära inflammatoriska svaret på toxinerna i alveolära makrofager. Intressant nog har toxiska partiklar också visat sig ackumuleras inuti mitokondrier, vilket tyder på en specifik direkt effekt av toxiner över dessa. 
Följaktligen inducerar den toxiska exponering förändrad mitokondriell ultrastruktur i alveolära makrofager, inklusive svullnad, försämrad mikrocirkulation och organellsönderdelning vid höga doser, såväl som modulering av mitokondriell delning eller att de slås samman till större enheter. 
Nedsatt hjärtmitokondriell funktion uppstår också som ett centralt inslag i toxiska luftföroreningar. Mekanistiskt inducerar en akut exponering för luftföroreningar en minskning av aktiv, men inte vila, syreförbrukningshastighet, tillsammans med inre membrandepolarisering och minskad mitokondriell ATP*-produktion. 
 
*Grundmodellen för en kohortstudie är att man undersöker en exponerad grupp och en oexponerad grupp, och sen följer båda grupperna över tid på samma sätt.
*Fagpcytos är vita blodkroppar som äter upp sjukdomsalstrande ämnen.
*ATP, Adenosintrifosfat, är ett ämne som spelar en central roll i cellernas energihantering och ämnesomsättning. Kemiskt består ATP av adenosin och tre fosfatgrupper som sitter i på rad och betecknas alfa, beta och gamma räknat från adenosinmolekylen. ATP kan skapas på tre olika sätt, genom kreatinfosfatsystemet, glykolysen och nedbrytning av kolhydrater, fett och proteiner i citronsyracykeln och elektrontransportskedjan. Den sistnämnda kan delas upp i två eller tre olika delar beroende på vilket energisubstrat som används.
 

Slutsatser

De mitokondrierberoende* mekanismerna förknippade med inflammation är fortfarande dåligt förstådda av forskare. En bättre förståelse av de cellulära vägarna som ligger bakom detta fenomen skulle möjliggöra ett mer riktat tillvägagångssätt för att möta de negativa effekterna kopplade till inflammatoriska syndrom. Ett samspel mellan mitokondrier och NOX (kväveoxider) som specifika ROS-källor vid inflammation har erkänts, där redoxöverhörningen stimulerar varandra på ett positivt återkopplingssätt, vilket resulterar i ett komplext oxidativ stress och redoxsignaleringsnätverk. 

*Mitokondrier är organeller som finns i cytoplasman hos alla celler och är huvudplatsen för framställning av adenosintrifosfat (ATP) genom processerna för oxidativ fosforylering. En typisk eukaryot cell, cell som har DNA i cellkärnan, innehåller mer än 2 000 mitokondrier, som tar upp ungefär en femtedel av cellvolymen, en mängd som behövs för att möta cellens energibehov. Dess huvudsakliga funktion är den mitokondriella andningsprocessen där den reducerande kraften som produceras i oxidationsreaktionerna kommer in i elektrontransportkedjan och energi fångas upp i form av adenosintrifosfat.

Mycket av denna information är hämtad från forskning på University of Buneos Aires och NIH.