Växande föl

Varför växer föl fort, kan man påverka hästens slutliga storlek genom restriktiv utfodring  och varför löper ”stora” hästar större risk för att bli underutfodrade…

Varför växer föl fort?

Föl har en hög tillväxtkapacitet. Även detta är en anpassning till ett liv på stäppen med ständig risk för att bli föda åt rovdjur. Risken för att bli tagen av ett rovdjur minskar ju större fölet blir. De föl som växte snabbast hade alltså en fördel i detta avseende. De föl som uppnått störst andel av sin vuxna vikt, när vintern kom hade också störst chans att klara denna period med begränsad födotillgång. I områden med stor födobrist, som t.ex. öar premierades hästar med liten vuxenvikt, vilket innebar att varje häst inte behövde växa så många kg för att uppnå en stor del av sin vuxna vikt under det första året. Den relativa tillväxthastigheten, d.v.s. hur mycket fölet växer i förhållande till sin storlek minskades däremot inte. Shetlandsponnyföl växer snabbare än såväl varmblodshästar som tunga kallblodshästar under sitt första levnadsår, d.v.s. uppnår störst andel av sin vuxna vikt.

När växer föl?

Fölfostret växer mycket långsamt de sju första månaderna av dräktighetstiden. I sjunde månaden har det bara uppnått ca 17% av födelsevikten och endast 10-15 % av kroppens torrsubstans är inlagrad. De sista dräktighetsmånaderna ökar däremot viktökningen snabbt och både den absoluta och den relativa viktökningen är som störst vid födelsen.

Första veckorna efter denna växer fölen mycket fort. Hastigheten avtar samtidigt snabbt för att sedan plana ut. I en liten svensk studie av 10 travhästföl ökade dessa ca 2 kg per dag i vikt första veckan. Därefter sjönk viktökningen till drygt 1,5 kg vid fjorton dagar och låg sedan på 1,2-1,3 kg per dag fram till 3-4 månader då viktökningen sjönk till ca 1 kg per dag.

Generellt räknar man med att föl uppnått 60% av sin vuxna vikt, 90% av sin vuxna mankhöjd och 95 % av sin slutliga skelettillväxt vid 12 månaders ålder. Dessa siffror påverkas dock både av vilken ras hästen är och hur mycket näring den får. Unghästar som fodras restriktivt växer långsammare, men tar igen det senare genom att växa snabbare, när de får tillgång till foder, så kallad kompensatorisk tillväxt, eller genom att växa under längre tid, d.v.s. uppnå vuxenstorleken vid en högre ålder. Den slutliga storleken påverkas inte av restriktiv utfodring.

Tävlingshästar

Hästar som skall tävla i relativt tidig ålder behöver utnyttja en stor del av sin tillväxtkapacitet. Detta ställer stora krav på en balanserad näringstillförsel. För denna typ av hästar bör man eftersträva en så jämn viktökning som möjligt och inte medvetet utnyttja förmågan till kompensatorisk tillväxt. Trots att storvuxna hästar i regel har en lägre relativ viktökning och uppnår vuxenvikten senare än mindre, är det oftare de större hästarna inom en ras som får problem med hållbarheten än de mindre. Detta kan bero på att det är svårare att förse dem med tillräckligt mycket näring. Även om de har en lägre relativ viktökning växer de på grund av sin storlek fler gram per dag, vilket kräver mer ”byggstenar”. Vi vet inte heller om vi ökat aptiten hos våra hästar i samma utsträckning, som vi ökat deras storlek, vilket kan medföra att de inte äter tillräckligt, även om det finns foder. Det största problemet är nog att vi inte vet deras vuxenvikt och därmed viktökning i förväg. Unghästar utfodras efter sin beräknade vuxenvikt. Ofta utgår man då från medelvikten för rasen, vilket medför att de stora hästarna riskerar att bli underutfodrade, medan de mindre blir väl försedda.

Hur fort växer travhästföl?

Foto: Maria Norgren

Det finns inte så mycket undersökningar av viktökningen hos varmblodiga travhästföl under svenska förhållanden. De svenska utfodringsrekommendationerna bygger på att de uppnått 67% av sin vuxna vikt vid 12 månaders ålder. I Björn Sandgrens undersökning om osteochondros (OCD) var medelvikten för hingstar vid 12 månaders ålder 324 kg och för ston 315 kg. Det motsvarar 72 respektive 70 % av en vuxen vikt på 450 kg, vilket är den vikt man vanligtvis räknar med för en vuxen travhäst i träning.

 Skillnaderna mellan olika individer är emellertid mycket stor. I OCD studien var medelvikten för hästar utan OCD 317 kg och för hästar med OCD 338 kg, d.v.s. 70 respektive 75 kg % av 450 kg. I en liten studie av åtta föl/åringar på ett annat stuteri fann Ulrika Lundberg en medelvikt på ca 390 kg, d.v.s. 87 % av 450 kg. Även räknat på vikten på en travhäst, som inte är i tävlingskondition (500-550 kg), är detta över 67%. Skillnaden mellan den lättaste och den tyngsta åringen var dessutom stor (370 respektive 430 kg). En lägre medelvikt, men motsvarande spridning mellan individer upptäcktes i en annan liten studie. Det var sex åringar, alla med samma far, vars vikter varierade mellan 300 och 375 kg , d.v.s. 67 – 83 % av 450 kg.

Kan man veta hur stort fölet kommer att bli?

Den första utmaningen, när man skall beräkna en foderstat till sina föl är alltså att skatta hur stora de kommer att bli. Det går naturligtvis inte att helt förutse hur stort fölet kommer att bli, men en viss vägledning kan man få av födelsevikten. Det finns ett ganska starkt samband mellan den och vuxenvikten. Ett stort föl blir oftast en stor häst och ett litet föl blir sannolikt inte en stor häst. Detta förutsatt att litenheten inte beror på att fölet är för tidigt fött eller att modern inte förmått förse fostret med tillräcklig mycket näring. Unga ston, som fortfarande växer lite själva (<7 år), och gamla ston, vars blodcirkulation inte är så effektiv längre (>16 år), får ofta lite lättare föl, men dessa kan kompensera detta efter födseln.

Grovt räknat är födelsevikten ca 10 % av den vuxna vikten. Man bör naturligtvis också ta hänsyn till föräldrarnas storlek. Sannolikheten för att ett stort sto och en stor hingst skall få en stor avkomma är ju större än att små föräldrar skall få det. Eventuella vuxna syskon kan också ge en viss vägledning.

Det kan löna sig att lägga ner lite möda på att försöka skatta sina unghästars framtida storlek. I ett norskt försök med olika kalciumtillförsel till växande travhästar, fann man att de storvuxna hästarna hade problem med att hålla för träning, medan de småvuxna klarade sig bra i detta avseende. Med kännedom om konsumtionen av olika näringsämnen och den verkliga vuxenvikten, kunde man i efterhand konstatera att de större hästarna i praktiken blivit underutfodrade, medan de mindre fått sitt näringsbehov uppfyllt.

Källa: Text av Margareta Rundgren, Universitetslektor, AgrD,
Institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU
hippocampus.slu.se

Foto:Åsa Pernes

Relaterade Artiklar

§  Nyfödda föl lever farligt – råmjölken är livsviktig för det nyfödda fölet!

§  Min häst ska få föl i december, vad ska jag tänka på?

§  En fråga om sto och föl som inte får dia.

§  När kommer fölet!

§  Äntligen – Dags för fölning