BLIR HÄSTEN VERKLIGEN
"TOKIG" AV
ATT ÄTA HAVRE?
ATT ÄTA HAVRE?
NÄÄ - KNAPPAST!
Jag tänker
så här: "Vem i himmelens namn har kommit på att en naturprodukt (levande
föda) som havre kan vara farligt för hästar och vem kan tänkas tjäna på att
säga det? Hur kan det vara möjligt att "hjärntvätta" så många
hästägare?
VAD ÄR DÅ HAVRE?
Havre är det
näringsrikaste av våra fyra inhemska spannmålssorter. Det innehåller mer fett
än vete, råg och korn, och med fettet följer antioxidanter som skyddar fettet
mot nedbrytning (härskning). Havren innehåller en unik sorts fenol med
beteckningen avenantramid. Avenantramider har antioxidativa,
antiinflammatoriska och antiaterosklerotiska egenskaper. Avenantramider (AVA)
är hälsobefrämjande fenoliska antioxidanter som är unika för havre. Halten
varierar med sort och olika odlingsbetingelser
Havre
innehåller stora mängder fibrer, antioxidanter, B-vitaminer, proteiner och
mineraler. Havre innehåller dessutom alla
essentiella/nödvändiga/livsviktiga aminosyror, det vill säga har en hög
kvalitet och bra balans. Aminosyran tryptofan som behövs för att bilda
hormonet serotonin är också högt i havren. Havre har också störst andel
vattenlösliga fibrer, så kallade betaglukaner. Betaglukaner
har den effekten att det kan stabilisera blodsockernivån, det är vattenlösligt
och bildar gelé i mag- och tarmkanalen. Det innebär att upptag av näring blir
jämnare och havrens betaglukan blir därför också blodsockerreglerande (lågt
glykemisk index). Havrekärnan innehåller ca 6-8 % betaglukan.
Havren har
ett relativt lågt stärkelseinnehåll, omkring 340-387 g/kg ts och anses också vara en så
kallad långsam kolhydrat och ett bra kraftfoder till hästar. Hel havre har
dessutom ett bra tuggmotstånd. Kärnan har även ett innehåll av en bra blandning
på fibrer, fett, stärkelse och protein.
Det finns
nyare amerikansk forskning som har visat att unghästar som utfodras med ett
foder av högt Glykemisk Index, d.v.s. mycket lättsmälta kolhydrater som socker
och stärkelse, ger en hög blodsockernivå och hög insulinfrisättning. En
balanserad foderstat är att rekommendera utan att stärkelsenivån blir för hög.
En unghäst bör inte ha mer än 2 gram stärkelse per kilo kroppsvikt och måltid
(Cuddeford, 2005).
Havre innehåller
Protein,
Kolhydrater, Fett, Fibrer, Folsyra (B9), Tiamin (B1), Riboflavin (B2),
Pyridoxin (B6), Vitamin E, Fosfor, Järn, Kalium, Kalcium, Magnesium och Zink.
VAD HÄNDER MED HÄSTEN SOM
ÄTER HAVRE OCH BLIR "TOKIG"?
En normalt
frisk och relativt hårt arbetande hästs matsmältning processar havren utan
problem och utan humörförändring.
Men, om
hästen har en störning i matsmältningen så har den också i regel fått en
belastning i leverns funktion. Hästens lever är det organ som får kasseras vid
slakt för att den är oanvändbar. Nio hästar av tio som vi analyserar och
behandlar har nedsatt leverfunktion. Det syns sällan på vanliga blodprover utan
hästen har besvären under lång tid och symptom är oftast trötthet samt
högersidiga muskelproblem.
Leverns funktion
Organet har
flera uppgifter, såsom att rena allt blod från tarmen och samtidigt ta upp och
omvandla energin från födan. Här produceras också en mängd äggviteämnen
(aminosyror), som till exempel de faktorer som behövs för att levra blodet.
Levern bryter också ned slaggprodukter från ämnesomsättning. Man kan på så sätt
säga att levern är kroppens fabrik och samtidigt renhållningsstation. Även
galla bildas i levern och gallan sipprar hela tiden ut i tolvfingertarmen på
grund av att hästen inte har någon gallblåsa. Hästens naturliga födoämnen är
inte feta därför ansåg skaparen att den inte behövdes.
Vad orsakar leverbelastning
Leverbelastning
orsakas i de flesta fall av läckage från grovtarmen. I hästens grovtarm sker
nedbrytningen av de fasta avfallsprodukterna av tarmflorans mikroorganismer. I
blindtarmen, som rymmer ca 25-30 liter, jäser fodret med hjälp av nyttiga
mikroorganismer och det frigör energi till hästen. Om det av någon orsak blir
en obalans i bakteriefloran dör en del nyttiga organismer och de
sjukdomsframkallande tar över och de kommer ut i blodomloppet som gift.
Den ökade tillsatsen
av bland annat vetefodermjöl, jäst, kokta produkter och socker i kommersiella
hästfoder försämrar och förändrar den naturliga grovtarmsjäsningen och genom
det skapas en störd tarmflora. Även de så kallade "nyttiga tarmbakterierna
på burk" kan orsaka obalans i tarmfloran beroende på om det är den typ som
fattas floran som man fyller på med. Detta orsakar en reaktion hos
immunförsvaret och de antikroppar som finns i matsmältningens slemhinnor. När
tarmens naturliga bakterieflora blir utslagen förändras också pH-värdet som blir surt och det
blir ytterligare en grogrund för sjukdomsframkallande mikroorganismer som då
kan föröka sig okontrollerat. Tarmen blir en "krigsskådeplats" och
läcker ut toxiner vilka följer med blodströmmen till levern för nedbrytning.
De flesta aminosyror som tas upp från tunntarmen processas också i
levern. Ju mer aminosyror som hästar tar upp desto mer arbete för levern
alltså. Reservkapaciteten är stor i en frisk lever men en tidigare eller
nyligen skadad lever kanske redan balanserar på gränsen till sin kapacitet vid
normalt proteinintag. Om man då ger ett kraftigt proteinöverskott kanske den
inte klarar av det. Om en häst redan har nedsatt leverfunktion är det inte
osannolikt att den kan förvärras av alltför mycket protein.
Symtom vid leverbelastning
Då levern
inte har några nerver kopplade till sig är den helt okänslig för smärta. Levern
omges dock av en hård kapsel som kan reagera på uttänjning, vid sjukdomar som
ökar leverns storlek kan detta då kännas som ett obehag eller tryck under höger
revbensbåge. Vid påverkan av gallgångarna, till exempel gallgångsinflammation,
kan smärta också uppkomma.
Vid en skada
på levern brukar man kunna bli trött, ibland kan huden och ögonvitorna
gulfärgas eller bli bruna då leverns förmåga att bryta ned slaggprodukter
minskar.
Om leverns
funktion är svårt nedsatt vid till exempel kronisk leverskada kan hästen
utveckla gulsot, vätska kan ansamlas i benen (gallor) och mage, åderbråck kan
uppstå i matstrupen och den kan uppvisa en uttalad trötthet, LEVERFÖRVIRRING.
Men hästen blir också "hetlevrad", stirrig, nervös och får svårt att
samla sig till arbete. Alla organ i
kroppen har känslomässiga kopplingar. Om levern hamnar i obalans utvecklas
känslor av Ilska, irritation och frustration. Bruna ögonvitor kan signalera en
belastad lever.
Urinen kan lukta ammoniak vilket är en signal på att utfodring med
protein är onödigt högt och att levern har jobbat mkt hårt för att ta bryta ner
proteinet.
När hästen äter havre
med en belastad lever - vad händer då?
Det första som i regel händer när man börjar utfodra med havre är
vissa att hästar uppfattas som het en del säger då att hästen blivit
"tokig". Man har inte vetenskapligt fastställt orsaken till
humörförändringarna och det finns flera faktorer som spelar in säger man.
Vår teori är att det är hästar med kraftig leverbelastning som
reagerar med humörförändringar. När man tar bort de processade kraftfodren som oftast är orsaken till belastning och utfodrar med en naturprodukt som havre, kan levern börja bearbeta toxinerna som den inte har orkat göra
tidigare.
Tittar man på de näringsämnen som finns i havren så har dom
naturligtvis betydelse för vad som händer i matsmältningen. Pyridoxin (B6)
medverkar vid nybildning av röda blodkroppar och vid järnets inbyggnad i
hemoglobin och behövs för upptag av kobalamin (B12). Pyridoxin är naturlig
antihistamin och viktig vid bildande av antikroppar. Folsyra (B9) är viktig för
bildning av röda och vita blodkroppar. Vitamin E håller dom röda blodkropparna
levande längre. Järn transporterar syre från lungorna ut till kroppens celler.
Så enbart dessa vitaminer och mineraler ökar syresättning och
förbränning, alltså syre till den metaboliska elden och eftersom levern är ett
förbränningsorgan så behöver den syre för att kunna jobba effektivt.
Tiamin (B1) är viktig för omsättningen av kolhydrater och reglerar
blodsockerbalansen. Riboflavin (B2) är ett co-enzym i glukosmetabolismen och
deltar vid omvandling av pyridoxin och folsyra till deras co-enzymroller vid
omvandling av den viktiga aminosyran tryptofan till niiacin (B3). Riboflavin
deltar i ett förbättrat näringsupptag. Magnesium deltar i cirka 300
enzymaktiviteter i kroppen och är viktig för energiomsättningen i cellerna. Zink
är viktig för ämnesomsättningen och understödjer enzymreaktioner. De här
vitaminerna och mineralerna deltar i leverns ämnesomsättning.
Fosfor är en
viktig beståndsdel i den viktiga ATP-molekylen och en viktig energireserv. Fosfor
aktiverar enzymer och B-vitaminer. Kalium reglerar insulinfrisättningen och
energiupplagring och kalcium ökar energiomsättningen och ämnesomsättningen.
Mineralerna är alltså viktig för energiomsättningen.
När en
belastad lever börjar få lite energi att jobba med frigörs toxiner och det kan
ta några veckor innan det är förbränt.
Att börja utfodra med
hel havre
Det är vissa
saker i utfodringen som är viktigt att tänka på; börja med att först utfodra
med grovfoder och när hästen kommit igång med att äta men fortfarande har
grovfoder kvar så ger man havren. På det sättet får hästen utlopp för sitt
tuggande och ätande på ett naturligt sätt.
Om hästen får reaktioner på havre eller har bruna vitögon kan det vara en bra ide att detoxa.
Källor
SLU
SLU Fakta Jordbruk 1/2004.
Planck och Rundgren, 2003.
Karolinska Universitetssjukhuset
Hans Söderström
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.