HUDEN

HUDEN

Överhud, underhud och läderhud med blodkärl, hårresarmuskler, svett- och talgkörtlar.

Huden är människans största organ. Breder man ut huden från en vuxen människa täcker den en yta av cirka 2,4 kvadratmeter och väger omkring tio kilo. Hudens tjocklek varierar från 0,4 mm till cirka 3 mm och är tjockast under fotsulorna och tunnast på ögonlocken.

Inom en kvadratcentimeter finns flera meter små blodkärl och nervtrådar och cirka tvåhundra svettkörtlar och lika många talgkörtlar. Ett hårstrå från en människa kan bära 80 gram utan att brista. På huden speglas våra inre organs- och cirkulationssystemets funktioner.  

Långt innan vi drabbas av någon allvarligare sjukdom kommer det tidiga varningstecken från huden i form av hudsjukdomar av olika slag.

Från huden utsöndras svett, fettlösliga toxiner och urinsyra. Huden är kroppens största avgiftningsorgan.

HÄSTENS HUD

Ritu från Finland

Till hästens hud räknas också pälsen. Hårremmen som täcker hela kroppen kallas för täckhår. Man, svans och hovskägg är skyddshår. Ögonfransar och mulens hår kallas känselhår. Huden är också ett sinnesorgan, människan känner när en mygga sticker och hästen känner den redan när den landar. Hästens hud är ett mycket känsligt organ och den är också mycket rik på känselreceptorer.

Huden delas in i tre lager; överhud, underhud och läderhud. Ett sinnrikt system som är helt fantastiskt.

ÖVERHUD

Överhud med hårstrån och gång från svettkörtel.

Överhuden innehåller inga blodkärl, den består av en sorts celler, hornlager, som hela tiden utsätts för påfrestningar och nötning. Hornlagret förtjockas när huden utsätts för mekanisk nötning. Detta hudlager täcks av fett från talgkörtlarna så vatten och vattenlösliga ämnen har svårt att passera denna barriär genom huden. Överhuden skyddar för genomsläpp av kemikalier och andra allergiframkallande ämnen.

Fettlösliga ämnen däremot, som steroidhormoner (cortison) och en del gaser kan framkalla allergiska reaktioner bara genom att komma i kontakt med huden.

Hudytans pH är sur genom svettkörtlarnas funktion. I svetten utsöndras bland annat fettsyror och urinsyror. I den sura miljön dämpas bakteriernas och svamparnas tillväxt.

Trots den sura miljön finns det gott om mikroorganismer och dessa har anpassat sig till hudens sura miljö. Dessa mikroorganismer hjälper till att hålla sjukdomsframkallande mikroorganismer borta.

Allt för mycket tvättande med schampo påverkar hudens pH mot en basisk riktning och då får de sjukdomsalstrande mikroorganismerna en fördelaktig miljö och ett bättre fotfäste.

LÄDERHUD

Läderhuden med hårrötter, blodkärl, nerver, muskler, svettkörtel och talgkörtlar

Läderhuden består huvudsakligen av bindväv med olika elastiska trådar som går i olika riktningar. Här finns det rikt med blodkärl och överhuden försörjs genom diffusion, det vill säga, det sker ett genomsläpp av näringsämnen från cellerna och ut till överhuden

Blodkärlen deltar i kroppens värmereglering och det cirkulerar normalt 5 – 10 gånger mer blod i läderhuden än vad dess försörjning kräver och huden fungerar på så sätt som blodreserv.

Både lungorna, nervsystem och hormoner (t ex adrenalin) reglerar hudens blodcirkulation. Vid chock tas blod från huden till de inre organen.

Hudens talrika känselreceptorer, svettkörtlar och hårsäckar finns också i läderhuden. Håret/pälsen bildas och växer i hårlökarna och en blodrik vävnadspapill skjuter in i och försörjer hårlökarna med näringsämnen. Varje hårstrå får alltså näring via blodet.

UNDERHUDEN

Underhuden med fettceller och blodkärl.

Underhuden består av ännu luckrare vävnad och är olika tjock på olika ställen på kroppen.

Underhudens bindväv bildar mellanväggar, så att fettvävnaden blir fjädrande och stötdämpande.

Fettet utgör en del av hästens energireserver och det har en värmeisolerande funktion.

Fettinlagringen är också beroende av könshormonerna och speciellt viktig är ”hullet” hos stoet, det är av stor betydelse för hennes förmåga att bära fram ett föl.

Genom hudens blodförsörjning sker också avgiftningen, blodet lämnar slaggämnen som utsöndras via huden.

HUDENS VÄRMEREGLERANDE FÖRMÅGA

Hästarna med täcke, de bilderna är lånade från internet, den lille utan täcke är Kotten

En av hudens viktigaste funktioner är dess värmereglerande förmåga genom att den rymmer en blodreserv och att den skyddar underliggande vävnader. Det finns nerver som känner av temperaturen och de informerar värmecentralen i hjärnan om vilken temperatur som bör hållas i kroppen. Är det kallt så sluter sig porerna och blodådrorna drar ihop sig för att spara kroppsvärme.

Vid varmt väder öppnar sig porerna så att svett avdunstar från huden för att kyla ner kroppen och blodådrorna utvidgar sig så huden får en stor genomblödning. Kroppen avger ständigt värme för att undvika överhettning. Om all värme som produceras i kroppen blev kvar skulle kroppstemperaturen stiga med ungefär en grad i timmen vid vila. Vid arbete skulle temperaturen stiga ännu mer.

Därför avges överskottsvärmen på olika sätt. Blodkärlen i huden vidgas och blodet leds till huden som blir röd och varm. Förändring av hudtemperaturen är kroppens viktigaste sätt för att påverka värmeförlusten, så att den inre kroppstemperaturen kan hållas jämn.

Så här fungerar det för både djur och människor.

Tittar vi lite extra på hästarna och deras päls- och hudfunktion så anser jag att de hästar som är friska och har bra hull mår bäst av att låta naturen ha sin gång genom att ha hästarna utan täcke. Är det temperaturen under 15-20 minusgrader ökar man på fodergivan. En viktig funktion är att kroppen framställer vitamin D av vitaminets förstadium när huden utsätts för solbestrålning. Det är något hästar, som av någon orsak, bär täcke på sommaren går miste om.

LUNGORNA OCH HUDEN

Två "damer" som vänder rumpan mot vinden

En annan viktig funktion är att lungorna hjälper till att kontrollera hudens möjlighet att anpassa sig till omgivningens skiftande förhållanden. Lungorna kontrollerar huden och kroppsbehåringen och en av hudens uppgifter är att reglera kroppsvärmen. Det finns flera olika fysiologiska samband för hur hästen reglerar värmen i kroppen. När omgivningens temperatur är lika med kroppstemperaturen så är temperaturskillnaden till omgivningen noll och värme avges då som fukt. Man ser att hästen har ökat antal andetag per minut och svettas. Fukt avges från luftvägarna vid andning samt lite passivt från huden hela tiden. Avdunstningen av fukt från andningsvägarna och från huden är mycket viktiga för att hästen ska kunna reglera sin kroppstemperatur i värme.

Hästar har god förmåga att svettas och det ger en aktiv möjlighet till ökad avkylning genom avdunstning. När det blir varm, ökar hästen i första hand andningsfrekvensen från normalt i vila 8-16 andetag per minut till 30-40 (upp till 60) andetag per minut i vila. När omgivningstemperaturens sjunker, ökar temperaturskillnaden till omgivningen och därmed även den fria värmeavgivningen och hästen kan reglera blodflödet till huden som rymmer en blodreserv och på så sätt håller hästen temperaturskillnaden till omgivningen rätt konstant. 

KLIPPNING AV HÄSTEN

http://nouw.com/theblonderider/hur-klipper-ni-era-hastar-17888204

Klipper man hästen fungerar inte det här otroligt fina samarbetet mellan lunga, cirkulation och hud. Hästens ägare/skötare måste då ta ansvar för och aktiv delta i hästen förutsättningar för att kunna reglera sin värmebalans. Hästens päls är skapad för att fungera som den är, vid klippning rubbas pälsens isoleringsförmåga. För hästen är det naturligt att sätta päls när det blir kallt. Om det är möjligt, av praktiska skäl, är det bättre att låta hästen ha sin päls kvar.

Man bör ju tänka på är att hästen strävar efter att sätta ny päls och att det går åt mycket energi och näringsämnen under den tid det tar för den att göra detta.

Väljer Du att klippa Din häst tänk på att öka fodergivan annars tappar hästen lätt kondition och den kan magra. Du märker om några näringsämnen börjar saknas hos hästen, den blir då oftast orolig och krafsar runt i boxen, det kan även urarta i att den börja äta på inredningen också.

HUDENS SJUKDOMAR

Målad häst

Jag har i tidigare inlägg skrivit om de fyra utsöndringsorganen; lungorna, njurarna, tarmen och huden. För hästen är det viktigt att lungorna fungerar utan problem eftersom den är ett flyktdjur därför tar både njurar och tarm i första hand över och utsöndrar de toxiska ämnena som annars skulle belasta lungorna. Men om det blir belastningar på de inre viktiga organen så får det system som orsakas minst skada ta emot mer toxiner - vilket är huden.

Huden fungerar som avlastning för de övriga tre avgiftningsorganen. Så i de allra flesta fall fungerar de rikliga blodkärlssystemet som finns i underhuden som transportör av toxiska ämnen. Men eftersom toxinerna inte heller kan ligga kvar i blodet på grund av att det i sin tur skall transportera näringsämnen och syre så lämnas de i huden där de orsakar viss symptom.

Bland de vanligaste hudproblemen är mugg, hårsäcksinflammation orsakad av bakterier, svampsjukdomen ringorm, överkänslighet mot insekter, regnskållor, biverkningar av läkemedel, fotskabb, inkar, nässelutslag, vårtor och löss. 

INTOLERANS OCH ALLERGI GER OLIKA REAKTIONER

Hösilageintolerans eller allergi

Vid en intolerans (överkänslighetsreaktion) reagerar kroppen med andra mekanismer än vid allergi. Ett exempel är när man är överkänslig mot något födoämne på grund av att man saknar enzymer som kan bryta ner det aktuella födoämnet. Till överkänslighet räknas också reaktioner mot tillsatser i fodret eller maten som kan innehålla histaminer. Vid en överkänslighetsreaktion kan man tåla mindre mängder av ett födoämne/foder och reaktionen är sällan lika kraftig som vid en allergisk reaktion.

Vid födoämnesallergi reagerar immunförsvaret med att bilda antikroppar mot födoämnet. Symtomen som uppkommer vid en allergisk reaktion kan variera. Det är vanligt med symtom från huden (eksem, nässelutslag, klåda), luftvägarna (astma) eller magtarmkanalen (magont, kolik), eller en kombination av dessa. Symtomen spänner över hela skalan från milda till kraftiga, där vissa allergiska reaktioner kräver läkarvård eller veterinärvård. Reagerar man allergiskt är det viktigt att helt utesluta det födoämne man inte tål.

Allergisk hudsjukdom hos häst kan yttra sig som urticaria, atopi, sommareksem, foderallergi eller kontaktallergi. Det finns många likheter mellan allergiska reaktioner hos häst och hos människa. Reaktionerna kan grovt indelas i två grupper: Antikroppsmedierad reaktion som utlöses av en bindning mellan antikropp och antigen. T-lymfocytmedierad reaktion som är en 2-3 dagars försenad reaktion eftersom den är beroende av vissa effektorceller (makrofager) och signalsubstanser (cytokiner).

MEN vid tät belastning med ett födoämne som ger överkänslighetsreaktioner så reagerar till slut immunförsvaret och överkänsligheten övergår i allergi. Det är min bestämda uppfattning att om man börjar visa överkänslighet mot något i maten så utesluter man det för att undvika allvarliga reaktioner som en allergi kan utlösa. Om hästen inte mår bra av hösilage så ger man inte den typen av foder, eller om inte vi mår bra av vetegluten så bör vi inte äta det.

HÄLSAN KOMMER INIFRÅN

Betterthenchedder, amerikansk hingst som numer står som avelshingst i Australien

För att huden och pälsen skall vara i god kondition är en frisk inre miljö det absolut viktigaste. Det är viktigt att alltid rykta hästen grundligt varje dag för att hålla en bra blodcirkulation (300 gånger på varje sida fick jag lära mig). För att hålla en bra cirkulation i benen är det mycket viktigt att hovarna är rätt verkade och i bra kondition, det är en mycket riklig blodgenomströmning i hovarna och dom fungerar som cirkulationspump. Om hästen är i normalhull och frisk så undvik att använda täcke. Men varje individ måste bedömas utifrån sina förutsättningar huruvida ett täcke är nödvändigt eller inte.

Hur skall hästens intimitetshygien skötas, skall man tvätta? Nej, helst skall man låta det området sköta sig själv. Om man tvättar kan man istället slå ut de goda bakterierna som finns i området och ge plats för skadliga bakterier i stället. Det bildas något som kallas smegma i skapet vilket är en illaluktande svart sörja som helst skall vara kvar. Skulle det mot förmodan bli väldigt mycket så kan man kanske ta bort det som man kommer åt. Ingen tvål och vatten och inget desinfektionsmedel. Det är inte heller speciellt vanligt med att det bildas stenar i fickan i förhuden. Tvätta inte skapet i tid och otid

NÄRINGSÄMNEN SOM ÄR VIKTIG FÖR EN FRISK HUD

https://allmogeliv.wordpress.com/page/30/

Biotin är ett viktigt näringsämnen för huden. Det fungerar som hjälpfaktor till olika enzymer i energimetabolismen hos både växter och djur. Biotinet möjliggör omvandling av ämnen som gör att aminosyrorna fenylalanin och glycin kan användas och båda är viktiga för friskt hår och motverkar håravfall.

Biotin är också viktig för att mjölksyran skall kunna användas som energikälla och håller den även på en normal nivå. Biotin fungerar som ett mycket viktig ämne i leverns avgiftningssystem. Biotin förknippas också med friska hovar. Man har funnit att hovkvalitén förbättrats med tillskott av biotin. Biotin finns i hela sädesprodukter.

Brist på biotin kan orsaka dålig hovkvalitet, håravfall, dermatit, hudutslag, förhöjd utsöndring av talgkörtlarnas mekanism, färgförändringar av hår/päls samt störning i svettkörtlarnas funktion.

Zink är viktig för en frisk hud och motverkar eksem, håravfall, mugg, rasp. Mineralen är viktig för en frisk cirkulation i underhuden genom att hålla kärlen rena från förkalkningsskador och för hudens normala pH. Zink är också viktig för att läka inre skador och sår vilket är viktigt för en häst som utvecklat fång. Zink har också en viktig funktion i det hormonella systemet samt för att understödja ett friskt immunsystem.

Kisel är en mineral som är nödvändig för att hålla en frisk och elastisk underhud samt för elasticiteten och vävnaderna i hoven. Kisel förbättrar kvalitet på päls och horn, stärker organvävnad och gör att den fäster och genom att göra den elastisk. Kisel ger hårdare ben och tänder samt stärker muskler och ledband. Den understödjer utrensning av giftanhopningar, alla anhopningar som luktar illa som vid kroniska varbildningar. Kisel är mycket välgörande vid läkning av hudsjukdomar.

L-metionin är en essentiell aminosyra vilket innebär att den måste tillföras med

fodret. Den är en viktig antioxidant som skyddar kroppen mot strålning, fria radikaler och tung-metaller som till exempel bly och kvicksilver. L-metionin stimulerar njurarna och levern och spelar en viktig roll för kroppens förmåga att tillgodogöra sig selen. Den är väsentlig vid absorption och transport av selen samt påverkar selenets biologiska tillgänglighet.

Brist på metionin orsakar ofta kalkbrist. Ett tillskott förebygger däremot hud- och hovproblem. Även håravfall och dålig pälsväxt kan i många fall motverkas med metionin.L-metionin är viktig som förebyggande mot hud- och hovproblem.

Genom att radioaktivt märka MSM har man sett att det i kroppen övergår i aminosyrorna metionin, taurin, cystin och cystein. Metionin behövs för att kroppen ska kunna producera viktiga signalsubstanser som till exempel serotonin, samt kroppens egen smärtlindrare – endorfin.

PälsoHov innehåller dessa näringsämnen.

Svavel i form av MSM är också ett mycket viktig näringsämne för att bibehålla en frisk hud.Genom att radioaktivt märka MSM har man sett att det i kroppen övergår i aminosyrorna metionin, taurin, cystin och cystein. Metionin behövs för att kroppen ska kunna producera viktiga signalsubstanser som till exempel serotonin, samt kroppens egen smärtlindrare – endorfin.

Läs om MSM

Läs om PälsoHov
Läs om Minesyl

Läs om hästens mage
Läs om hästens tarm

TILL WEBBSHOP

Källa

Människans fysiologi och anatomi

Kerstin Darenius, vet.