SÖMNMEKANISMEN

SÖMNMEKANISMEN

Livet på jorden är beroende av ljuset och växlingen mellan dag och natt.  Alla levande organismer har för sin överlevnad anpassats till denna växling. Under det senaste decenniet har vi börjat få lite mer kunskaper om hur våra gener kan både starta och avsluta olika processer i cellerna och även stänga av sig själva med regelbundna intervaller, ett komplicerat samspel, men de gener som styr dygnsrytmen har en inbyggd frekvens på cirka tjugofyra timmar.

Genernas aktivitet skall vara anpassad till omgivningen så att de ser till att organismen är väl förberedd när växlingarna mellan dag och natt inträffar. Men inga gener kan stänga av sig själva med exakt tjugofyra timmars intervaller. Så, för att inte förr eller senare hamna i otakt med naturen måste de finjusteras. Den finjusteringen har sedan urminnes tider skett med solljuset som hjälp så några av de olika generna har som specialfunktion att just låta sig påverkas av ljuset.

VÅR INRE KLOCKA

Är organismen så stor att ljuset inte når alla celler så måste den ha en central ”inre klocka” som sköter finjusteringen av de gener som har som funktion att sköta dygnsrytmen. Hos däggdjuren består denna ”klocka” av nervceller i ett avgränsat område i hjärnan. Detta nervcentra har förbindelse med ljuset via nervbanor från ögonen. I ögonbotten finns ljuskänsliga celler som reagerar på ljus och de är särskilt känsliga för blått ljus och de har visat sig ha en direktförbindelse med de delar av hjärnan som sätter igång våra uppiggande processer.

Nervcentret bestämmer hur aktiva olika organ skall vara. En del signaler styr hormonproduktion i hypotalamus och andra styr det autonoma nervsystemet och åter andra styr kroppens motoriska aktivitet.

EPIFYSEN 

 

En viktig signal från nervcentret går till epifysen (tallkottottkörteln) vilket bildar hormonet melatonin. När ljuset når näthinnan går en signal från ögonen till nervcentret vilket får det att skicka signaler till epifysen så att den minskar produktionen av melatonin och när det blir mörkt stänger det av den inre klockans påverkan på körteln och melatoninet stiger i kroppen.

Epifysen har blivit en hel del utforskat och man har funnit att det finns så kallad ”hjärnsand” där som består av kalciumfosfat och kalciumkarbonat, samma beståndsdelar som i benstommen. Vissa traditioner säger att epifysen är ett rudiment av tredje ögat och ansåg att själen har sitt säte här.

MORGON ELLER KVÄLLSMÄNNISKA

Det har naturligtvis med människans överlevnad att göra att det inom olika samhällen funnits de som är pigga på morgonen och de som är pigga på kvällarna. Evolutionen har sett till att vi är jämt fördelade mellan de ytterligheterna. 

Hos morgonmänniskorna minskar de uppiggande signalerna från den inre klockan tidigt på kvällen och kroppstemperaturen sjunker ganska snabbt på natten. De uppiggande signalerna från stresshormonerna startar tidigare på efternatten vilket gör att man vaknar tidigt och är pigg och hungrig.

Kvällsmänniskor har god tillgång till uppiggande signaler från sin inre klocka långt inpå kvällen. Det är ofta den tid på dygnet då de fungerar bäst och har lättast att koncentrera sig. Kroppstemperaturen når sitt lägsta värde senare på natten och de uppiggande signalerna startar också senare. De känner sig trötta vid uppvaknandet och kan ha svårt att äta någon frukost då magen fortfarande går på sparlåga.

VAD HÄNDER I KROPPEN NÄR VI SOVER

När vi sover så förbränner vi fett och bygger muskler. Tillväxthormonfrigörare är näringsämnen som främjar kroppens egen produktion av tillväxthormoner. Människans eget tillväxthormon lagras i hypofysen, och kroppen frigör det som en reaktion på sömn, motion och den mat som passar ens konstitution.

Viktiga tillväxthormonfrigörare är aminosyrorna ornitin, arginin, tryptofan, glycin och tyrosin, vilka verkar synergistiskt (mer effektiva tillsammans än var för sig) med zink, kalcium, magnesium. Niacin (B3), Pyridoxin (B6) K- och C-vitamin. Den största utsöndringen av tillväxthormoner sker cirka nittio minuter efter att vi har somnat.

De naturliga tillväxthormonerna minskar i antal ju äldre vi blir. Någonstans kring femtio årsålder upphör kroppens produktion av tillväxthormon praktiskt taget helt. Men genom att man kompletterar matintaget med de aminosyror, vitaminer och mineraler som stimulerar frigörandet av tillväxthormoner, kan produktionen stiga till en nivå som motsvarar den hos en vuxen ung person.

Levern till exempel har till uppgift att rena blodet från slaggprodukter och driva kroppens anabola – uppbyggande och katabola – nedbrytande processer. Levern samlar de toxiska ämnena under tolv timmar (dagtid) för att under nästa tolv timmar (nattid) rensa ut dem. Lever och galla vet vi ju är i arbete under nattens timmar och kan, om den är i obalans, störa vår nattsömn. Kroppen är mycket logisk och vi får försöka lära oss tyda dess signaler.

OLIKA TYPER AV SÖMN

  

Sömnen påverkar det centrala nervsystemet och det innebär en stor fysiologisk omställning. Ämnesomsättningen och blodcirkulationen till de flesta delar av hjärnan sjunker.

Detsamma gäller blodtryck, andningsfrekvens, hjärtfrekvens, kroppstemperatur och muskelspänning. Sömnen är en tid av uppbyggnad på flera olika sätt och även immunförsvaret aktiveras under sömnen. 

Man har sett två olika sömndjup som kallas orotsömn och parasömn.

Orotsömn utgörs till 80 % av sömnen och den kännetecknas av långsam puls och andning. Få, långsamma och okoordinerade ögonrörelser samt en låg muskeltonus. I EEG ses allt långsammare och större vågor ju djupare sömnen är. Av orotsömnen finns flera stadier av sömndjup. De djupaste stadierna förekommer under de två första timmarna av nattsömnen. Brist på orotsömn får människan att känna sig urlakad och trött i musklerna. Orotsömn kallas också NREM-sömn. Väcker man en person ur orotsömnen berättar man om relativt logiska drömmar, men ofta upplever man denna sömn som drömlös.

Sömngång, sängvätning och gråtattacker hos barn sker under orotsömn.

Parasömn är den andra typen av sömn och kallas paradoxal sömn. Den sömnen består i att den sovande är svår att väcka och muskeltonusen saknas helt från nackmusklerna och ner. Ändå påminner EEG närmast om en lätt slummer. Puls, andning, blodtryck varierar mycket. Ögonrörelserna är snabba, koordinerade rörelser under slutna ögonlock. Detta sömntillstånd kallas REM-sömn. Parasömn utgörs av cirka 20 % av sömnen hos den vuxne och förekommer vanligen i fyra till fem perioder om tio till trettio minuter, de längsta är på morgonsidan av natten.

Väcker man en person ur parasömnen kan man berätta om osammanhängande drömmar, ofta att man inte kan röra sig i drömmen vilket kan bero på att muskeltonusen är borta. 

Drömmar förekommer huvudsakligen under parasömnen.

MELATONIN

Melatonin har varit känt och identifierat sedan 1958. Melatonininsöndringen är högst i barndomen och vid omkring fyrtio årsålder är kroppens förmåga att bilda hormonet halverat. Riktigt låg blir insöndringen när vi blir gamla och det är kanske förklaringen till att vi sover mindre när vi blir äldre. Man kan ju dra slutsatsen att melatoninet styr livets egen rytm.

Melatoninet har en nyckelroll i vår dygnsrytm. På dagen när det är ljust är produktionen låg och vid mörker produceras mer av hormonet och talar om för kroppen att det är sovdags. Ljusbristen vintertid kan göra oss trötta och deprimerade. Melatoninet sägs också höja verkan av endorfinerna vilket kan öka njutning samt, enligt forskning, stimulera produktionen av oxytoxin vilket ger oss en ökad lust till kroppskontakt. 

Melatoninet hjälper oss också att komma in i REM-sömnen och under REM-sömnen är hjärnans aktivitet intensiv och det är nu vi drömmer. Teorin är att REM-sömnen med sina drömmar hjälper vårt undermedvetna att bearbeta problem och konflikter vi mött under dagen.

SÖMNSVÅRIGHETER

Det finns naturligtvis flera olika orsaker till sömnsvårigheter som kan vara skapad av en serie problem. I många fall är stress och för lite motion en orsak men även andra saker som oro orsakad av personliga kriser, arbetsmiljö, mobbing, skiftarbete. Sömnproblem som orsakas av att man får stiga upp på natten och kissa, eller att man vaknar vid samma tid varje natt vilket kan orsakas av leverbelastning. Värk är en vanlig orsak till sömnproblem.

För att få bättre sömn kan man tänka på att varva ner ett par timmar före den tid man lägger sig, att sovrummet är svalt, mörkt och tyst, man kan göra avslappningsövningar, motionera, vara ute i dagsljuset och hålla regelbundna sovtider.

Viktigt är också att äta ett kosttillskott, vara noga med maten, äta proteinerna till kvällsmat, aldrig kolhydrater som kvällsfika och städa ur levern med jämna mellanrum. Drick största mängden vatten under förmiddagstimmarna för att undvika att behöva kissa på natten.

VET DU ATT HÄSTEN HAR SAMMA TYP AV SÖMN SOM OSS MÄNNISKOR  

De olika sömndjupen kallas REM-sömn och orotsömn (NREM-sömn). Hästen sover inte åtta timmar i sträck utan deras sömnperioder är uppdelad till cirka femton minuter åt gången och omkring tre till fyra timmar per dygn. 
Dom sover mer på natten än på dagen och deras sömnperioder består, kan man säga, av tre faser. Dom sover oftas i grupp om dom har möjlighet och det alltid en vaken som håller vakt.

En fas är när hästen dåsar vilket den gör stående genom att den kan låsa vissa senor i benen. Den står och hänger med huvudet, tappar läppen och vilar på bakbenen, ett i taget. 
Den andra sömnfasen är den vanliga orotsömnen som den kan göra stående men också liggande på mage med benen under sig och med nosen i marken. Den tredje fasen är REM-sömnen och den kan hästen bara komma in i när den ligger utsträckt på sidan med stöd åt huvudet. Hästen har stort behov av REM-sömnen och den kan inte kompenseras med någon av de andra faserna.

Hästen behöver alltså en trygg och lugn plats för att få sin viktiga REM-sömn så tänk på det när ni utformar hagar, att det finns torra ställen som är inbjudande med bra sikt eller att det är lugnt i stallet.

Eftersom den är ett flyktdjur är det inte helt ovanligt att hästen inte kan slappna av och sova på grund av stress, oroliga boxgrannar eller något annat som stör den. Det här med sömnen kanske man inte tänker på utan tror att hästen får den sömn eller vila den skall ha, men vi ser ofta i håranalyserna att hästarna är ”sömnlös”.

Om man märker att hästen inte kan sova eller dåsa av på grund av till exempel stress kan man ge den Räddningsdroppar eller blanda en specialblandning till den för att minska stressen.

 Beställ kosttillskott här

Det finns lite mer att läsa om sömn här