Kroppens Kraftverk

 KROPPENS CELLER OCH CELLERNAS KRAFTVERK

Cellen och dess innehåll

En KORT beskrivning av cellens funktion

En cell består huvudsakligen av cellmembran, vilket är cellens ”hud” som i huvudsak består av fett, cytoplasma och en cellkärna. Man kan likna cellerna vid små påsar av saltvatten (cytoplasma) där cellernas arbetare flyter omkring.

Cellen innehåller organeller som har till uppgift att hålla cellerna vid liv, organeller är en motsvarighet till kroppens organ.

Mitokondrier, cellens kraftverk, producerar energi genom att omvandla det vi äter till ATP (energi).

Ribosomer sätter ihop proteiner och endoplasmatiskt nätverk som har till uppgift att lagra kalcium inuti cellen och som kan släppa ut kalcium i olika doser för att styra biokemiska processer. 

Golgiapparaten, där bearbetas och sorteras protein och där tillför enzymerna kolhydrater och fosfater (salter) till proteinerna. 

Lysosomer fungerar som cellens städpatrull genom att föra bort avfall, bakterier och mikroorganismer och det kallas fagocytos¹. ”Skräpet” skickas ut ur cellen genom exocytos².

Cellkärnan innehåller cellens DNA och styr cellens funktioner. 

Kroppen är uppbyggd av många miljarder celler. 

Mitokondrier – Cellernas Kraftverk

Mat är inte bara kalorier, det är information som berättar för DNA vad det skall göra med maten.

Mitokondrier är cellernas kraftverk som producerar energi (ATP) från kosten och syret du andas in. Mitokondrierna använder 90 % av syret för att oxidera organiska födoämnen.  Allt arbete i kroppen drivs av ATP (Adenosintrifosfat).

ATP är molekyler med hög energi som celler får från nedbrytning av glukos. ATP används av enzymer för att bygga biomassa och utföra andra energikrävande uppgifter i cellen, så som att skapa rörelse i muskelceller, pumpa signalsubstanser i hjärnceller, förstärka ljussignaler i näthinnan och bryta ner skadade celldelar.

I kroppens ca 30 - 100 biljoner celler finns ett oräkneligt antal mitokondrier som skapar energi. De är viktiga, inte minst vid motion och för tävlande hästar och andra atleter. Utan dem kan man varken springa, andas eller tänka. Allt kräver energi i form av ATP och man kan säga att det är kroppens gemensamma energivaluta.

 Kroppen fraktar mat och syre till mitokondrierna som i sin tur pumpar ut enorma mängder ATP. En människas kropp omsätter 50 gram ATP var 20:e sekund, vilket motsvarar runt 200 kilo under en dag.

Antalet mitokondrier är inte konstant utan anpassas efter cellens behov. Celler som kräver mycket energi, såsom muskel- och hjärtceller, har ett särskilt högt antal mitokondrier för att möta sitt energibehov. Förändrad mitokondriefunktion ses vid diabetes, hjärtsjukdom, neurodegenerativa sjukdomar och i den normala åldrandeprocessen.

Fysisk aktivitet ökar antalet mitokondrier i muskelcellerna eftersom kroppen då behöver mer energi. I andra celler kan antalet vara lägre, men ändå flera hundra. 

Ju fler mitokondrier man har, desto mer fett och glukos kan omvandlas till energi. Det gör att man orkar mer både fysiskt och mentalt. Det är ATP som driver de proteiner som får musklerna att arbeta och det är ATP som pumpar signaler mellan nervceller och till resten av kroppen.

Fyra vägar föra ut

Men av all förbränning så bildas det avfallsprodukter som mjölksyra och koldioxid vilket skall föras ut ur cellerna.
Det här är en process som sker i varje cell och är avgörande för att t ex immunförsvaret skall uppfatta dom elektriska signaler som pågår hela tiden mellan våra celler. Avfallet från cellerna kallas fria radikaler³ och de kan vara skadliga för kroppen. Fria radikaler kan leda till att kroppens eget antioxidantförsvar inte är tillräckligt och om det får pågå under en längre tid så utsätts kroppen för oxidativ stress⁴. 

Oxidativ stress är nu tippad som den ledande orsaken till alla sjukdomar.

Fysisk aktivitet

Fria radikaler bildas både naturligt i kroppen och genom yttre faktorer. 

Inom kroppen sker bildningen främst under ämnesomsättningen när cellerna använder syre, särskilt i mitokondrierna. 

Yttre faktorer som ökar bildningen inkluderar bland annat intensiv fysisk träning och stress.

Det som också exponerar oss för fria radikaler är strålning, kost med högt innehåll av mättat fett, friterad mat, ultraprocessade livsmedel och djurfoder. 

Ultraprocessat syftar på livsmedel och foderämnen som genomgått avancerad industriell och kemisk bearbetning, ofta med tillsatser, och som kan vara negativt för hälsan. Ingredienser bryts ner och sätts ihop igen på sätt som inte är möjligt i ett hemmakök. 

Konserverad mat och konserverat djurfoder har processats för att ha lång hållbarhetstid genom upphettning eller tillsats av konserveringsmedel eller ensileringsmedel.

De flesta växtantioxidanter inaktiveras vid upphettning. Antioxidanterna i oljor börjar bli skadade redan vid 40 grader. 

Upphettning med mikrovågor förstör nästan alla antioxidanter.

Vad är antioxidanter och var finns dom

Antioxidanter är ämnen som skyddar kroppen mot skador från så kallade fria radikaler, vilka kan orsaka cellskador genom en process som kallas oxidativ stress. De fungerar som "livvakter" för cellerna genom att neutralisera de fria radikalerna och finns naturligt i bland annat färgrika frukter, bär och grönsaker, samt som i vissa vitaminer och mineraler.  

Växter har naturligt förekommande antioxidanter såsom karotenoider, flavonoider, isotiocyanater och fenolsyror. Som en bonus har många livsmedel, örter, frukt och grönsaker som innehåller antioxidanter också andra fördelar.

Det är en ständig kamp mellan de fria radikalerna och antioxidanterna. Vid nästan alla hälsostörningar så finns ett överskott av fria radikaler i blodet.
Vi kan skydda oss genom att äta antioxidanter och det är främst växternas färgämnen i form av bär och grönsaker. Hästarna betar, äter torrt grovfoder vintertid, utfodras med fodertillskott som innehåller vitaminer och mineraler som C-, E-vitaminer, selen och zink. För atleter är det extra viktigt med råa naturliga födoämnen.

Laktos reducerar fria radikaler

Laktos omvandlas inte till fria radikaler i kroppen. Laktos är en sockerart som bryts ner i kroppen till enklare sockerarter som glukos och galaktos, vilka sedan används för energi. Fria radikaler är reaktiva molekyler som bildas vid cellens ämnesomsättning men inte genom nedbrytning av laktos. 

I kroppen spjälkas laktos av enzymet laktas till galaktos och glukos. Dessa monosackarider kan sedan användas för att producera energi genom cellandning vilket är en process där cellerna omvandlar energi från glukos till ATP. Biprodukterna som bildas i processen är koldioxid och vatten.

När glukosresten i laktos linjäriseras⁵ bildas en aldehydgrupp, det vill säga att laktos fungerar som reduktionsmedel – laktos reducerar fria radikaler.

Laktos smälter långsamt och har ett lägre glykemiskt index än glukos, vilket orsakar en långsammare ökning av blodsockernivåerna efter konsumtion. Laktos stimulerar upptaget av kalcium och magnesium.

Laktos som inte smälts helt i tunntarmen fungerar som ett prebiotikum som stimulerar tillväxten av nyttiga tarmmikrober och produktion av hälsosamma metaboliter⁶.

Det här är en av anledningarna att vi använder laktos i våra produkter till djur.

Hår-, päls och mananalyser

Ju fler mitokondrier desto mer energi kan cellerna producera.

När vi gör analyser mäter vi alltid antal mitokondrier, energi från ATP och fria radikaler. Då kan vi avgöra hur mycket ATP individen får från födoämnen. De sista 15 - 20 åren har vi sett att många hästar får ut mindre energi från fodret. Vi upplever att det har med den förändrade dieten att göra.

Dom hästar som lyckas och orkar som atleter har bra antal mitokondrier i cellerna och får ut maximal energi i form av ATP. 

Hästar som tränas på rätt sätt kan öka sitt antal av mitokondrier i cellerna vilket är avgörande för dem som atleter. 

Ordförklaring
¹Fagocytos, som betyder cellätare och är en typ av vita blodkroppar, är avgörande för immunförsvaret genom att ta bort patogener och döda celler, vilket förhindrar infektioner och hjälper till att reparera skadad vävnad. Denna process är en viktig del av kroppens immunförsvar. De osmälta resterna av patogenen lämnar sedan cellen genom exocytos. 
²Exocytos är en process där celler transporterar stora molekyler eller avfall ut ur sig. Detta sker när en membranblåsa (vesikel) inuti cellen, som innehåller ämnena, smälter samman med cellmembranet och tömmer sitt innehåll utanför cellen. 
³Fria Radikaler: Varje cell får sin energi genom att syrgas överförs till vatten. Detta sker i den del av cellen som kallas mitokondrie. När syret omsätts bildas även skadliga partiklar som kallas fria radikaler. Fria radikaler är instabila kemiska föreningar som skadar cellmembran och cellkärnor. De spelar en roll i hundratals sjukdomar samt åldrandeprocessen. Men utan dem vore vi förlorade då fria radikaler är det vapen som de vita blodkropparna använder för att döda skadliga mikroorganismer.
Kroppen skyddar sig mot de fria radikalerna med ämnen som kan neutralisera dem utan att bli själv bli farliga. De kallas för antioxidanter. Det är en ständig kamp mellan de fria radikalerna och antioxidanterna. Vid nästan alla hälsostörningar så finns ett överskott av fria radikaler i blodet.
⁴Oxidativ stress är beteckningen på vad som sker i kroppen om antioxidanter inte klarar av att oskadliggöra fria radikaler som bildas i samband med ämnesomsättningen. ”Man rostar inifrån”.
⁵Linjärisering och aldehydgrupp: Laktos är en disackarid som består av en galaktosrest och en glukosrest. Glukosdelen kan öppnas upp från sin ringform till en linjär form.
Reduktionsmedel: När laktos är i sin linjära form innehåller den en fri aldehydgrupp. Denna grupp är reaktiv och kan ge bort elektroner, vilket gör laktos till ett reducerande socker.
Sackaros (vanligt strösocker) har inte en fri aldehyd- eller ketogrupp i sin disackaridstruktur och är därför inte en reducerande sockerart. 
⁶Metaboliter är ämnen som produceras eller används under kroppens ämnesomsättning (metabolism), det vill säga vid nedbrytning av mat, läkemedel eller kroppsvävnad. De är produkter av kemiska reaktioner som är nödvändiga för tillväxt och upprätthållande av liv, men kan även uppstå från exempelvis tarmbakterier. Exempel på metaboliter är aminosyror, fetter, och produkter från läkemedelsnedbrytning. 

Källa: Kemi 2 Magnus Ehringer, AI, Karolinska Institutet.
 
© Elisabeth Söderström