De 12 paren
Kranialnerver
Kranialnerver (n
cranialis) kallas de nerver som med sina rötter ansluter till hjärnan eller hjärnstammen, till skillnad från andra nerver som utgår
från ryggmärgen.
Det
finns tolv par kranialnerver. Alla finns symmetriskt på både höger och vänster
sida.
Vissa
av kranialnerverna innehåller nervtrådar som förmedlar signaler till hjärnan,
andra innehåller nervtrådar som förmedlar signaler från hjärnan.
Vissa
av nerverna innehåller båda typerna. Kranialnerverna ett och två är egentligen
inte nerver utan en förlängning av hjärnan men man räknar dem till
kranialnerver.
DVC
Kranialnerverna
utgår från hjärnstammen och har en föreningspunkt Dorsal Vagal Complex - DVC.
Där kan man säga att de tolv kranialnerverna överlappas och om det uppstår
störningar här kan det orsaka att mycket kan gå fel.
Det
är ett komplicerat system men om det då uppstår en vävnadsskada eller patogen
invasion i kroppen påkallas immunförsvaret som hjälp till DVC.
Det
är troligtvis kranialnerv tio, (n vagus, vagusnerven), som överför signaler
från kroppens organsystem till de övriga elva kranialnerverna.
Vagusnerven
har total kontroll på vad som händer i kroppen. Den kontrollerar
hormonproduktionen, hjärtrytm, njurar, lever, mjälte, lungor, mag- och
tarmsystemet samt könsorganen.
En
annan funktion hos vagus är påverkan på immunförsvaret som när det blir
överaktivt börjar bryta ner de kroppsegna cellerna vilket leder till att hjärnan
sänder en signal till pankreas att den skall öka eller sänka produktionen av
antiinflammatoriskt protein.
De
patogena, skadliga mikroorganismerna, vi har i våra kroppar sänder också
signaler till hjärnan via påverkan på vagusnerven.
Nerven
består av ca 80 000 - 100 000 nervtrådar där ca 80 % består av att
samla in data om vad som pågår i kroppen.
De tolv meridianerna, de tolv organsystemen och de tolv kranialnerverna
Koppkingschema
Det
är viktigt att förstå kopplingarna till kroppens tolv olika organsystem för att
bättre kunna förstå varför vi får symptom i kranialnerverna eller tvärtom, i
organen som är kopplade till nerverna, det kan liknas vid ett kretskort.
De
tolv paren kranialnerver är förbundna med de tolv organsystemen via
bioelektriska energibanor, eller som man säger inom akupunkturen - meridianer.
Observera att meridianerna löper i par, likadant på båda sidor av kroppen,
vilket även kranialnerverna gör.
Kroppen
delas också i två halvor av ytterligare ett kretslopp, vilket inom akupunkturen
kallas lilla kretsloppet och består av guvenörskärlet som löper mitt bak och
konceptionskärlet som löper mitt fram.
Orsaker till inflammationer i kranialnerverna
Vacciner och tungmetaller
Orsaken
till störningar eller inflammationer i någon av kranialnerverna kan vara många.
Stress, medicinsk behandling, inflammationer i kroppen, vaccinering, tungmetallförgiftning
är några utlösande faktorer.
En
orsak till inflammation i kranialnerverna har man via den senaste vetenskapliga
forskningen belyst, alltså vad som händer när metaller som aluminium eller
kvicksilver sätts in kroppen. De vita blodkropparna omger metallerna, eftersom
de vet att metaller är främmande partiklar.
Virus
eller bakterier kan de vita blodkropparna enkelt förstöra. Men med metaller är
det annorlunda därför att de vita blodkropparna inte kan agera på normalt sätt med
dem. De kapslar i stället in metallerna men kan inte bryta ner dem som de då gör
med bakterier och virus.
Man
har genom djurförsök med kaniner sett att när man injicerade tungmetaller i
deras system så lagrades det på olika ställen i deras kroppar i stället för att
försvinna.
Men
man ser också att vid aktivering av de vita blodkropparna, som då innesluter
tungmetaller, att dessa transporteras till det ställe som påkallar hjälp,
alltså i första hand till DVC området i hjärnan. Det kan då innebära att man
får en tungmetallförgiftning i kranialnerverna, de som drabbas är ofta de som
är kopplade till den svagaste punkten i kroppen, vilket vagusnerven har
informerat om. Som exempel kan man se att om levern är den svaga länken
påverkas kranialnerv sju eller är det grovtarmen så påverkas kranialnerv fem.
Inympat herpesvirus
Annan
forskning visar att vid djurförsök kunde forskarna följa ett virus,
herpesvirus, som ympades in i ögat hos kaniner spred sig med nervbanorna i kranialnerv
fem, där de hamnade i hjärnstammen och
förlängda märgen (DVC). Den här studien gjordes 1923 men fick praktiskt
taget ingen uppmärksamhet då.
Den
här upptäckten borde ha lett till att om virus sprids från en liten rispa på
hornhinnan i ögat, så kan virus också spridas från andra områden i huvudet och
längs olika hjärnnerver med passage in till hjärnan. En annan logisk slutsats
borde redan 1923 självfallet ha blivit att en spridning längs med kranialnerv
fem av både virus och bakteriegifter kan ske även från tänderna in till
hjärnan.
Först
trettio år senare togs forskningen upp på nytt av patologen Payling Wright vid
Guy’s Hospital i London. Han kunde visa att transporten av viruspartiklar längs
nerverna vid experimentell polio hos apor skedde med en hastighet av två till
tre millimeter per timme, det betyder att viruset avverkade en sträcka på fem
till sju centimeter om dygnet.
I
djurförsök på råttor och kattor har mycket intressanta rön angående spridning
från tandpulpan och längs med kranialnerv fem gjorts av forskare, helt
oberoende av varandra, i USA och Sverige. Metodiken har bestått i att man
följer spridningen av en enzymsubstans i nerver och att man sedan med olika
metoder bestämde enzymaktiviteten i nervcellerna.
Tandläkare
Jan Arvidsson, vid Anatomiska Institutionen på Karolinska Institutet i
Stockholm, har på katt deponerat små mängder av enzymsubstansen HRP i
tandpulpan i hörntanden i över- respektive underkäke och studerat transporten
längs hjärnnerv fem till hjärnstammen (DVC). Efter tolv till sjuttiotvå timmar
undersöktes katten och det visade sig att positiva enzymsubstanser i nervceller
förekom i hjärnan på samma sida som den preparerade tanden. Furstman, Saporta
& Kruger i Los Angeles har publicerat liknande fynd från experiment med
råttor vad beträffar en spridning från tandpulpan längs med kranialnerv fem.
Den svenska neuropatologen Kristiansson har
gjort omfattande studier beträffande spridning av både virus och andra
substanser längs med nervbanor och såg följande: Intradermal insprutning
(innanför huden), som ympning av herpesvirus i bakbenet på möss medförde att de
fick en förlamning i samma bakben på den fjärde dagen efter ympningen. Virus
kunde påträffas i ryggmärgen och DVC så tidigt som på andra dagen efter
ympningen.
På
University of Michigan gjorde man undersökningar på olika tandblekningsmedel
och fann att det tog så lite som 15 minuter för ämnena att ta sig igenom 0,5 mm
tandben och nå en nivå där det kan ge skadliga biologiska effekter. Då får man
förmoda att blekmedlet når kranialnerv fem och går direkt in i hjärnan.
Tungmetaller
Tungmetaller
har stor dragningskraft på nervvävnad samt fettrika organ som hjärnan och
levern. Eftersom tungmetaller som järn, aluminium, kvicksilver, kadmium, barium
och strontium alla har en positiv (+) elektrisk laddning så dras de automatiskt,
som till en magnet, till negativa (-) elektriska laddningar av nervimpulser.
De
tungmetaller som finns i vacciner sprutas direkt in i kroppen och vaccinadjuvanserna
har kommit att bli enormt inflammationsframkallande bland annat genom de
tungmetaller de innehåller.
I
dagsläget injiceras även nanopartiklar av järnoxid som kontrastmedel vid
magnetkameraundersökningar. De största nanopartiklarna är i storlek som virus,
fint metallstoft och de allra minsta är inte större än gasmolekyler.
När
immunsystemets vita blodkroppar kallas in för att neutralisera de främmande
ämnena fraktas dessa till hjärnstammens föreningspunkt, DVC, där
kranialnerverna överlappar varandra och på så vis uppstår inflammationer som
går ut i någon av de tolv kranialnerverna.
Slutsatsen
man kan dra är att de tungmetaller som ligger i spårmängder och som sprutas
intramuskulärt, kan sprida sig i nervbanorna. Det är känt att de kan orsaka
diverse symptom om de inflammerar kranialnerver. Symptomen beror på vilken av
kranialnerverna som inflammeras, om det är kranialnerv fem så kan det ge upphov
till ansiktsförlamning hos både människor och djur men även så kallad headshakingsyndrom
hos hästarna.
Även
kranialnerv sju visar ofta inflammationskänslighet och den styr
ansiktsmuskulaturen och en inflammation i nerven orsakar ofta inflammation i
ögats bindhinna genom att den påverkar ögonlocksmusklerna så ögat inte kan
stängas ordentligt. Inflammation i ögats bindhinna har blivit ett vanligt
symptom hos hästar som vaccineras regelbundet.
Beskrivning av de tolv kranialnervernas verksamhetsområde
Kranialnerverna
är numrerade efter varifrån de utgår från hjärnan och hjärnstammen.
De
två första kranialnerverna utgår från hjärnan, resterande tio från den främre
delen av hjärnstammen, Dorsal Vegal Complex - DVC.
Tunntarmen står i förbindelse med första kranialnerven
Den
första kranialnerven, luktnerven (n olfactorii), består av tunna
axonknippen som tränger in i luktloben (bulbus olfaktorii) från näshålan genom
silbenets små öppningar.
En "luktnerv"
består egentligen, både på höger och vänster sida, av ett 20-tal nervtrådsbuntar.
Dessa börjar i nässlemhinnan, tar sig upp i främre delen av kraniehålan genom silbensplattan i näshålans tak
och slutar i luktknölens ålderdomliga/primitiva storhjärnsbark
och omkopplingsnystan. Varje
trådbunt består av hundratusentals nervtrådar, vissa så tunna som 0,1
mikrometer och utgår från luktnervcellerna i nässlemhinnan.
Sjukliga förändringar: Om ingen luft kommer
till luktsinnets nerver, kommer man inte känna någon lukt. Irriterande ämnen
såsom allergener, infektioner, cigarettrök, andra luftföroreningar och
virusinfektion kan skada luktnerven.
Hjärtat står i förbindelse med andra kranialnerven
Den
andra kranialnerven, synnerven (n opticus) benämns som andra
hjärnnerven men är histologiskt, i likhet med luktnerven, att betrakta som en
nervbana, då dessa nervfibrer omges av gliaceller av samma typ som i centrala
nervsystemet. Synnerven börjar inom näthinnan med gangliacellerna vars axon
löper utan synapser ända till nedre delen av thalamus. Under detta förlopp
kommer större delen av nervfibrerna från ena sidans näthinna att korsa
medellinjen. Denna växling bildar synnervskorsningen som ligger ovanför och framför
hypofysen.
Sjukliga förändringar: Inflammation
i synnerven kan orsaka att myelinet runt nerven förstörs och utlösas av en
virusinfektion. Oftast är det då kroppens eget immunsystem som angriper den
egna vävnaden.
Mjälte/pankreas, Magen och Lungorna
står i förbindelse med tredje, fjärde och sjätte
kranialnerverna.
Den
tredje (n. oculomotorius), den fjärde (n. trochlearis) och den sjätte (n
abducens) kranialnerven innerverar de yttre ögonmusklerna och ögonens
rörelser.
Tredje
Nerven försörjer motoriskt den övre raka, den inre raka, den nedre
raka och den nedre sneda ögonmuskeln, vilka alla fäster på
ögonklotet samt ögonlockslyftarmuskeln. Nerven innehåller också de preganglionära parasympatiska nervtrådar
som åstadkommer pupillsammandragning och förändrar ögonlinsens krökning d.v.s.
dess ändrade ljusbrytningsförmåga vilket gör det möjligt för oss att se
"skarpt" på olika avstånd.
Sjukliga förändringar: Om man har utvecklat
inflammation kranialnerv tre kommer ögat att avvika utåt, bland lite upp eller
ner, men normalt går ögat bort från näsan. Dubbelseende kan också uppstå på
grund av linsens krökning.
Rullmuskelnerven,
fjärde kranialnerven, kommer ut nedanför det nedre fyrhögsparet på baksidan
av mitthjärnan, svänger runt till framsidan och tar sig ut i ögonhålan.
Nerven försörjer motoriskt den övre sneda ögonmuskeln och kallas
rullmuskelnerven på grund av att den styr ögonklotets rörelse.
Sjukliga förändringar: Påverkan på nerven
orsakar att man får svårighet att rikta blicken, det kan uppstå så kallad
nystagmus alltså att ögat hela tiden rör sig.
Den sjätte kranialnerven benämns sidtittarnerven (n abducens), den kommer ut ur hjärnstammens framsida. Nerven
försörjer motoriskt den yttre raka ögonmuskeln som vrider ögat mot tinningen.
Sjukliga förändringar: Om ett problem uppstår
med den sjätte kranialnerven kommer ögat att dras inåt mot näsan. Rökning kan
orsaka skador på kranialnerv sex.
Grovtarmen står i förbindelse med femte kranialnerven
Den
femte kranialnerven delar sig i tre grenar och kallas därför trillingnerven (n trigeminus).
Den är huvudsakligen en sensorisk nerv och har ett ganglion, motsvarigheten
till ett spinalganglion, utanför hjärnan.
Den
första grenen (n ophtalmicus) innerverar övre delen av ansiktet, näsan och kinderna. Den förmedlar känsel från
pannan, främre delen av hjässan samt ögonhålan.
Förmedlar känsel från pannan och främre delen av hjässan samt
från ögonhålan. Nerven anses även förmedla sinnesintryck, som uppstår till
följd av förändringar i balansorganet, i det berörda området.
Den
andra grenen (n maxiliaris) är en ren sensorisk nerv. Den innerverar
nervtillförsel mellersta
delen av ansiktet,
till överkäken med dess tänder och håligheter, ögon och omgivande strukturer,
inklusive huden på pannan och näsan.
Den
tredje grenen är den största och ger också viss motorisk funktion. Denna gren ansvarar
för känslan i den nedre
delen av ansiktet och
underläppen. Den innehåller dessutom motoriska fibrer för bit-, tugg- och
sväljmusklerna.
Denna nerv är
huvudsakligen ansvariga för de förnimmelser av känslor den ger i ansiktet.
Ansiktsförlamning,
är ett förhållandevis vanligt tillstånd vid inflammation i kranialnerv fem och
kan likväl drabba hundar som människor men förekommer både på katt och häst.
Kliniskt ses att örat och läppen hänger, ögat blinkar inte, samt mat och saliv
rinner ut ur mungipan på den affekterade sidan. Nedsatt autonom innervering av
tårkörteln kan ge nedsatt produktion av tårvätska. Headshakingsyndrom har
blivit en vanligare störning hos häst.
Kemikalieallergi
Mer
än sex procent av befolkningen lider av doft- och kemikalieöverkänslighet och det
utlöses luftvägssymtom efter kontakt med starka dofter och kemikalier inte av
luktsinnet och luktnerven utan via det ”kemiska sinnet” och femte- respektive
tionde kranialnerverna. Reaktionerna tros bero på en överretbarhet i de
sensoriska nerverna.
I
ögonen och de övre luftvägarna härstammar de sensoriska nerverna från den femte
kranialnerven, i de nedre luftvägarna till stor del från den tionde kranialnerven
och denna går ända ner i magen. När parfymångor når t ex ögonen hos en
parfymöverkänslig människa signalerar de överreaktiva sensoriska nervändarna
via femte kranialnerven och en reaktion utlöses. Det kemiska sinnet
överreagerar så att säga via de sensoriska nerverna.
Det
är den första hjärnnerven, luktnerven, som normalt förmedlar luktimpulser. Om
lukten övergår till att trigga igång en irritation eller negativ reaktion av
till exempel parfym är det i stället den femte kranialnerven som är förmedlare.
Doften tar så att säga fel väg och vårt immunförsvar reagerar som om vi är
utsatta för höga doser av kemikalier. Troligen är det vår hyperreaktion i
nervcellen med jonkanalernas receptorer som sätter igång reaktionen tack vare
signalsubstansen calcium. Resultatet blir inflammationsreaktioner i
luftvägarnas slemhinnor.
Levern står i förbindelse med sjunde kranialnerven
Sjukliga förändring i kranialnerv sju ger ett "snett leende" och ögat på den sjuka sidan är större.
Den
sjunde kranialnerven är ansiktsnerven (n facialis). Den är framför allt en
motorisk nerv med fibrer till ansiktets mimiska muskler, för muskler i mellanörat,
en muskel som fäster på tungbenet och käkmuskeln.
Sjunde
kranialnerven innerverar
ansiktsmusklernas motorik och den viljemässiga styrningen av munnens öppning,
kindernas-, underkäkens-, tungans-, svalgets- och struphuvudets muskulatur. Den är av betydelse
för talet, såväl för bildandet av ljud som att kunna tala tydligt.
Den sjunde kranialnerven innehåller också autonoma
(parasympatiska) motoriska nervfibrer till tårkörteln och de två spottkörtlarna
i underkäken. De sensoriska nervfibrerna i sjunde kranialnerven kommer från
smaklökar på tungkroppen.
Sjunde kranialnerven löper i en trång benkanal i skallbasen,
nära trumhålan.
Sjukliga förändringar: Vid
inflammation nedsätts förmågan att sluta ögat och styra läpparna (äta/vissla)
på den skadade sidan. Bara den ena mungipan dras uppåt vilket ger ett ”snett
leende”. Sjukliga förändringar i kranialnerv sju ger ett ”snett leende” och ögat på den sjuka sidan är större.
Ögats hornhinna kan lätt skadas då man inte kan blinka utan
den torkar och skadas då utsöndring av tårvätska är nedsatt. Det ena ögat är
också rundare än det andra. Ett annat symptom på nervskada är att muskeltonusen
på den skadade sidan är borta vilket ger en hängande mungipa.
Gallan står i förbindelse med åttonde kranialnerven
Daglig användning av hörlurar kan orsaka hörselnedsättning
Daglig användning av hörlurar kan orsaka hörselnedsättning
Den
åttonde kranialnerven (n vestibulocochlearis) är balans- och hörselnerven. Denna kranialnerv är en sensorisk nerv som
för informationen från innerörats hörsel- och balansreceptorer till hjärnan,
Nervcellskropparna ligger i två ganglier nära snäckan för balansreceptorernas
del och i snäckans axel för hörselreceptorernas del. De ansluter även till
förlängda märgen vid sidan om sjunde kranialnerven.
Den
åttonde kranialnerven kan delas upp i två delar, dels balans- och dels
hörselnerven. Balansnerven tar emot signaler från balansorganen, båggångar och snäckan,
i innerörat samt lillhjärnans bark.
Sjukliga förändringar: Inflammation orsakar
skador som leder till dövhet vilket är vanligare än att skador leder till
balansrubbningar.
Plötslig hörselnedsättning betyder att det ljud som når örat inte
omvandlas till nervimpulser som skickas till hjärnan. Symptomet drabbar oftast
ett öra och gör inte ont.
En vanlig orsak är störning av blodcirkulationen i
innerörats kärl, en typ av ”öroninfarkt”. Virus och inflammation i innerörat
kan vara en orsak till hörselförlust.
Problem med gallan är en annan orsak till
hörsel och balansrubbningar.
Hörlurar
är populära och öronpropparna fyller hörselgången och trumhinnan ligger genom
det mycket nära. Ljudet från hörlurarna har stor påverkan på trumhinnan och kan
skada hörselnerven vilket kan orsaka yrsel, tinnitus, öroninflammation och huvudvärk.
Trippelvärmaren står i
förbindelse med nionde kranialnerven
Tung- och svalgnerven (latin: nervus glossopharyngeus) är den nionde kranialnerven (kranialnerv IX).
Tung- och svalgnerven (latin: nervus glossopharyngeus) är den nionde kranialnerven (kranialnerv IX).
Den
nionde kranialnerven (n glossopharyngeus), är tung-, smak och svalgnerven, som är den viktigaste smaknerven. Nionde
kranialnerven förmedlar känsel från mellanörat och från svalget med
halsmandlarna och sänder parasympatiska signaler till öronspottkörtlarna.
Nerven
försörjer motoriskt m. stylopharyngeus och bildar tillsammans med den tionde
kranialnerven svalgflätan (plexus pharyngeus). Den innehåller både
sensoriska fibrer (känsel och smak) från bakre delen av tungan och motoriska
nervfibrer till svalgets muskler.
Till
kranialnerv nio hör en mycket speciell inälvs-sensorisk del. Här handlar det
om första känselintryck från två sinnesorgan i övre delen av
halspulsådern som registrerar:
a) blodtrycket i stora halspulsådern. Stimuleras sinnescellerna i halspulsådern av ett ökat tryck (antingen en inre tryckökning i blodkärlet eller en yttre mekanisk påverkan) så leder detta till en reflexmässig sänkning av blodtrycket samt en pulsminskning.
b) mängderna av syrgas och koldioxid i blodet, via chemoreceptorer i karotiskörteln, en körtel som känner av pH, koldioxid och syrgashalt i blodet. Sjunker syrgashalten i blodet och/eller stiger koldioxidhalten åstadkommes via sinusnerven och kopplingar i förlängda märgen ökad andningsfrekvens, ökat andningsdjup och lufthunger.
a) blodtrycket i stora halspulsådern. Stimuleras sinnescellerna i halspulsådern av ett ökat tryck (antingen en inre tryckökning i blodkärlet eller en yttre mekanisk påverkan) så leder detta till en reflexmässig sänkning av blodtrycket samt en pulsminskning.
b) mängderna av syrgas och koldioxid i blodet, via chemoreceptorer i karotiskörteln, en körtel som känner av pH, koldioxid och syrgashalt i blodet. Sjunker syrgashalten i blodet och/eller stiger koldioxidhalten åstadkommes via sinusnerven och kopplingar i förlängda märgen ökad andningsfrekvens, ökat andningsdjup och lufthunger.
Begreppet
omfattar också de sensoriska nervceller som förmedlar ovanstående
sinnesintryck. a) känselintryck från inälvorna, b) luktintryck, c) smakintryck.
Man kan man säga att en viss nervtråd tillhör den inälvssensoriska trådgruppen genom att den förmedlar känselsignaler som smärta och uttänjning från magsäcken. Detta betyder att man hittar sensoriska trådar både i sympatiska gränssträngen med dess olika inälvsgrenar och kranialnerv tio.
Sjukliga förändringar: Vid en inflammation
påverkas förmågan att svälja, maten fastnar i halsen (foderstrupsförstoppning
hos häst). Känselbortfall i svalget, struppipning hoa häst, minskad salivproduktion, smärta i tungan,
käkvinkeln och yttre hörselgången.
Min
egen tanke är om hästar som är luftsnappare och/eller krubbitare möjligen har
en inflammation på kranialnerv nio eller en reaktion från magen, förändrat pH
eller koldioxidhalt.
Hjärtsäcken står i förbindelse med tionde kranialnerven
Kranialnerv
tio, vagusnerven (n vagus), behöver belysas extra eftersom den troligtvis är
nerven som förmedlar och överför information till de övriga elva
kranialnerverna i föreningspunkten Dorsal Vagal Complex - DVC.
Vagusnerven,
även kallad "den kringirrande nerven", är människokroppens längsta
kranialnerv och utgår ifrån den förlängda märgen i hjärnstammen. Vagusnerven består av cirka 80 000 – 100 000 nervtrådar
vars aktivitet till 80% består av att samla in all data om vad som pågår i
kroppen. 20% av aktiviteten åtgår till att styra processer i kroppen. Vagusnerven har total kontroll på de inre
organen, hur man mår och vad som behöver åtgärdas.
Vagusnerven
styr svalget, tillsammans med kranialnerv nio och mjuka gommen/gomseglet tillsammans med kranialnerv fem. Motoriska grenar löper
till och styr stämbandens- och struphuvudets muskler. En av dem, n laryngeus
recurrens, avgår inom bröstkorgen från vardera sidans vagusnerv och återvänder
uppåt längs luftstrupen och struphuvudet. Därför kan sjukdomar i bröstkorgen
eller halsen som skadar n recurrens åstadkomma ljudbildningssvårigheter
(heshet).
Vagusnerven
påverkar och vidarebefordrar impulser från lungorna, hjärtat, mag-tarmkanalen, levern och mjälten.
De perifera mekanismerna styr mättnadskänsla genom ”mättnadsreceptorer”, d v s
kemo- och tänjningsreceptorer i munhåla och magsäck som innerveras av
vagusnerven.
Vagusnerven
kontrollerar den hormonella produktionen, könsorganen och kommunikationen med
hjärnan sker med acetylkolin. Vagusnerven
kallas också allerginerven.
Via
forskning har man studerat nervsignalerna vid reumatism och man har
identifierat speciellt en nervmekanism som mycket effektivt påverkar
inflammation i kroppen. Nervsignaler, som går via vagus, hämmar aktivering av
inflammationsmolekyler och celler. Mekanismerna är väldokumenterade vid akut
inflammation men man är osäker på hur reglering av kronisk inflammation och
smärtreglering fungerar vid artrit.
Vagusnerven
är inblandad i en mängd läknings- och regerande processer i kroppen genom att
hålla den i jämnvikt.
Vagusnerven
reglerar blodtryck och lugnar hjärtklappning. I mag- och tarmkanalen balanserar
den tarmfloran och enzymer. Här spelar tarm-hjärnan en stor roll vid depression
och stress. Vid inflammatoriska reaktioner som RA, IBS och sköldkörtelsjukdomar
är den involverad. De skadliga mikroberna i tarmen, tarmfloran, kan också sända
signal till hjärnan genom påverkan på vagusnerven som är kontakt
mellan hjärnan och matsmältningskanalen.
Blodsockret
regleras via kranialnerv tio genom påverkan mellan hjärnan och bukspottkörteln.
En annan funktion är påverkan på immunförsvaret som när det blir överaktivt
börjar bryta ner de kroppsegna cellerna. Då sänder hjärnan signal till
bukspottkörteln, genom vagusnerven, att producera eller hämma tillverkning av antiinflammatoriskt
protein.
Sjukliga förändringar: Vagusnerven är
involverad i stort sett i alla kroppsprocesser och kan genom det orsaka symptom
i alla områden.
Njurarna står i förbindelse med elfte kranialnerven
Den
elfte kranialnerven (n accessorius) börjar i ryggmärgens halssegment C1 till C6
där ett stort antal tunna nervtrådsbuntar på en rad nerifrån och upp tränger ut
ur den del av ryggmärgens vita substans som på både höger och vänster sida
ligger mellan utträdet av framrötterna och inträdet för bakrötterna.
Nervbuntarna går samman till en enhet som ligger tätt intill ryggmärgens yta
och som till sist försvinner in i kraniehålan genom det stora nackhålet där
vagusnerven kommer ut ur förlängda märgen och slår sedan följe med denna nerv ut
ur kraniehålan där den motoriskt understödjer
en hals- och en nack-skuldermuskel vilka är m sternocleidomastiodeus - nickmuskeln och m
trapezius - kappmuskeln.
Kranialnerv
elva består egentligen av två komponenter: a) en ryggmärgsdel och b)
en del som kommer ut ur förlängda märgen och som innehåller nervtrådar
avsedda för vagusnerven. Dom två delarna (a+b) smälter samman till en
enhet inne i skallhålan. Sammansmältningen löper bredvid och tillsammans med
vagusnerven ut ur skallhålan. Väl ute övergår den del som utgått från förlängda
märgen i vagusnerven och den egentliga kranialnerv elva, som nu består enbart
av nervtrådar som kommer från ryggmärgsdelen och söker sig till nick- och
kappmusklerna.
Sjukliga förändringar: Inflammation i denna
nerv ger som följd snedställning av huvudet åt den sjuka sidan, tortikollis,
nackspärr, svårighet att röra skulderbladet och lyfta armen över horisontalplanet. Denna nerv är också ofta involverad vid bogproblem och
headshaking hos hästar.
Blåsan står i förbindelse med tolfte kranialnerven
Den tolfte hjärnnerven (n hypoglossus) tungmuskelnerven utgår från förlängda märgen och som innerverar tungan motoriskt, tungans rörlighet, samt försörjer tungans muskler.
Sjukliga förändringar: Man kan inte sträcka
ut tungan rakt framåt utan den viker av åt den sjuka sidan.
Min
reflektion är att det inte är ett normalt beteende när hästens tunga sticker ut åt något håll och jag tror inte heller att
hästen helt plötsligt inte skulle få plats med tungan i munnen. Kan det i
stället vara en inflammation i kranialnerv tolv som i sin tur är en följd av
störning i hästens urinblåsa?
Först var det
Stenåldern så Järnåldern sen kom Bronsåldern
och nu är vi i Aluminiumåldern
Man
har sett att det har skett en dramatisk ökning av neurologiska sjukdomar
kopplade till aluminiumtoxicitet. Blodhjärnbarriären stoppar inte aluminiums
intrång i våra hjärnor.
Aluminium
uppnår giftiga nivåer i benvävnad, hjärtat, lever och hjärnan på grund av att
det inte kan brytas ner på vanligt sätt av vårt immunförsvar.
Hjärnan
och nervsystem är där sjukdomar som Alzheimers, Parkinsons, MS, kronisk
trötthetssyndrom (CFS), Hashimotos och andra neurologiska eller autoimmuna
sjukdomar manifesterar sig men även hela det autistiska spektret, från inlärningssjukdomar
till fullt utvecklad autism.
Det
finns ingen brist på aluminiumtoxiner i vår miljö. Det är i köksredskap,
dryckesbehållare, folie, cigarettrök, kosmetika, antitransparanta medel,
solskyddsmedel, ATC-läkemedel för magproblem och vacciner.
Aluminium
finns i alla vacciner. När aluminium injiceras försvinner möjligheten för
kroppen att eliminera det via normala kanaler. Väl inne i blodet kommer det
direkt till hjärnan och orsakar aluminiumintoxikation i hjärnnerverna
Detta
är ett komplext område, men ser man på de sjukliga förändringar som kan uppstå
så följer de samma mönster. Det har varit en utlösande faktor: Infektion,
stress, operation, injicering med tungmetaller, fysisk ansträngning eller
graviditet med mera, men med olika symptombild som följd och som man då gett
olika namn. Man har döpt dem efter den ”läkare” beroende på vem som tror sig
hittat en ny sjukdom.
Finns det någon hjälp?
En
hjälp att eliminera aluminium från kroppen har visat sig vara Silicea,
mineralet binder aluminium och när det väl är bundet skall det också ut ur
kroppen. För att avlägsna det frigjorda aluminiumet dricker man Åkerfräkente.
Min
erfarenhet av att behandla neurodegenerativa sjukdomar har varit att först
undersöka vilken källa som tungmetallerna kommer från. Vacciner som jag nämnt
är en och en annan stor källa är amalgamfyllningar i tänderna. Så alla källor
som innehåller tungmetaller bör elimineras.
Många vacciner
och amalgamfyllningar innehåller kvicksilver och som jag beskrev tidigare i
inlägget så följer kvicksilver nervtrådarna in i hjärnstammen.
Det homeopatiska medlet, Merc sol D30, kraftfulla antioxidanter som Selen och Q10 är av största vikt, Vitamin D för att understödja immunsystemet och Basica för att göra kroppen mer basisk är de vanligaste rekommendationerna för att eliminera tungmetaller.
Inför en tandsanering är det nödvändigt att behandla med ovanstående medel för att minska riskerna med ökat tungmetallförgiftning och i den mån det är möjligt minska risken för degenerativa nervsjukdomar.
Som jag nämner ovan så är Åkerfräkente bra för att understödja njurarna när tungmetallerna skall ut ut kroppen.
Källor:
Professor Eva Millqvist, Uppslagsverk, Veterinär Massimo Da Re Follows, Diane
Schell; illustration av hästens kranialnerver. Wikipedia illustration av
människans kranialnerver. Patrick Störtebecker, Människans fysiologi och
anatomi, Forrest Maready, Forskare Jon Lampa, (Marinesco &-Draganesco 1923),
(Furstman1975, Arvidsson 1975), The University of Michigan School of Dentistry.