MIKROBERNA I HÄSTENS KROPP

HÄSTENS MAG- OCH TARMBAKTERIER

hur påverkas de av den "moderna" utfodringen

Inplastat vallfoder och olika typer av industriellt tillverkat kraftfoder

Husdjurens foder har förändrats dramatiskt enbart under det senaste århundradet, ja kanske bara inom de senast 40–50 åren. Från att ha varit baserat på olika gräsväxter har det kommit att bestå alltmer av socker- och stärkelserikt foder som säd, majs, melass och dylikt.

Påfrestningarna på djurens hälsa är omfattande och man ser hos de äldre hästarna att de utvecklar kroniska sjukdomar som IR, PPID och EMS och att de här hormonella sjukdomarna fortsätter öka i snabb takt.

Man har sett, att även hos hästarna, så är det framförallt hormonerna leptin* och ghrelin*, vilka på senare tid uppmärksammats, som har en viktig roll för regleringen av foderintaget. Man har sett hur dessa hormoner och neutransmittorer* är kopplade till hetsätning och fetma. Det finns ett annat hormon som påverkar ghrelin vilket är insulin. Ett svängande blodsocker som kräver insulinpåslag påverkar ghrelinnivåerna vilket då också orsakar hetsätning hos hästen.

Ensilage och pellets, man kan ju undra varför hästen alls vill äta den här typen av foder?

Kan det vara som för oss människor som har utvecklat en mikroflora i tarmarna som är sockerberoende? Är det den sötade "junkfood" som hästen utfodrats med som har påverkat populationen av mikrober i deras matsmältningskanal så dom styr valet av födoämnen?

Kan det vara det söta och jästa som gör att hästen hellre väljer inplastat vallfoder som genom teknologiska tillsatser (konserveringsmedel) gör att det blir högre innehåll av WCS* (socker) i ensilaget. Men även om hästen själv väljer ensilage så är ju frågan om det är det bästa grovfodret för den eller om det är som för oss; att välja mellan en tallrik gröt eller en söt bakelse. Var det så från början att de hellre valde ensilage eller har bakteriepopulationen förändrats under åren så de nu ”väljer” åt hästarna?

Pellets - Vetebulle

Hästarna har ju även vants in med olika typer av pellets från de är föl, pellets som innehåller modifierad stärkelse*, jäst, socker, fett och vetemjöl* som sedan ”gräddas”, alltså ungefär samma ingredienser som en vetebulle. Upphettning av mat ger dysfunktionella proteiner som ansamlas i kroppens vävnader och vätskor. Dessa proteiner är bildade utan medverkan av enzymer, peptider och nukleinsyror. De är starkt associerade till låggradig inflammation och en rad kroniska sjukdomar. Höga nivåer av proinflammatoriska cytokiner och stresshormoner uppmäts regelbundet framför allt hos intensivuppfödda djur till vilket även hästarna tillhör idag.

Hur kan mikroberna i matsmältningsorganen välja foder åt hästarna då? Det finns flera olika sätt som dom kan göra det på, dels hormonellt genom hungerhormonet ghrelin och dels genom vagusnerven. Mikroberna kan tillverka signalmolekyler som påverkar magens- och tarmens nervceller, de som kopplas till hjärnan. Så vagusnerven är en viktig kommunikationskanal mellan bakterierna och hjärnan. Det innebär att de kan styra vad hästen väljer att äta och det är just den typ av foder som gynnar den rådande populationen.

Så på grund av att mikroberna föredrar en viss typ av ”mat” varierar den enskilda populationen av mikrober beroende på vilken typ av foder som finns i mag-och tarmkanalen. 

FÖLEN OCH BAKTERIEFLORAN

Fölet får sin mannas bakterieflora

Vi vet ju att 70 % av immunförsvaret finns i matsmältningsorganen. För det nyfödda fölet som inte har någon egen tarmflora utan den får fölet från stoets mjölk, från stoet, omgivningen och när den äter stoets träck. Nu är det viktigt att fölets immunförsvar har lärt sig urskilja de bra från de dåliga bakterierna.

Genom dansk forskning har man sett att det är efter de första åtta veckorna som tarmfloran och immunförsvaret har etablerat sig och att det följer hästen genom livet.

En frisk tarmflora minskar risken för hästen att utveckla låggradiga inflammationer som till exempel tarminflammation och metaboliska sjukdomar.

Så vi får bara hoppas att stoet har en frisk bakteriepopulation som hon överför till fölet.

Forskning visar också att många, mycket unga föl, har symptom på, eller har utvecklat magsår och fölen föds ju oftast upp på pelleterat foder, som kan orsaka allergiska reaktioner med frisättande av histamin, de vaccineras också tidigt och man är medveten om att vacciner orsakar en låggradig inflammation. 

MAG- OCH TARMKANALENS OLIKA FUNKTIONER

Hästens normala ätställning och matsmältningskanalen

Nedbrytningen av fodret sker mekaniskt, kemiskt och mikrobiologiskt. Den mekaniska sönderdelningen av fodret sker framför allt via tuggningen, medan den kemiska sönderdelningen innefattar enzymer som finns i magsaft och produceras av bukspottkörteln. Den mikrobiella nedbrytningen sker främst i hästens grovtarm med hjälp av mikroorganismer.

Enzymer

Vill ge en kort förklaring till enzymerna eftersom de är så viktiga. Det finns tre sorters basenzymer; de metaboliska-, matsmältnings- och födoämnesenzymerna.

De metaboliska enzymerna driver kroppens alla funktioner och DNA koden är knyten till enzymer.

Matsmältningsenzymer produceras av pankreas och de demonterar, hydrolyserar*, födoämnet ända till grundbyggstenarna. Enzymerna binder sig vid matpartiklarna med en exakt placering och öppnar dem så de separeras till två delar (man kan likna det vid en nyckel och ett lås). Dessa enzymer förstörs inte utan kroppen kan använda dem om och om igen. Pankreas utsöndrar bukspott vilket innehåller enzymer vilket har en buffrande effekt på tunntarmens pH för att hjälpa till att bibehålla ett bra pH i blindtarm och grovtarm.

Födoämnesenzymerna finns i rå mat och startar matsmältningen, de är designade att demontera förstörda celler. Vi kan se hur det fungerar genom att titta på hur en bit äpple blir brunt. Några tusen enzymer har blivit identifierade så här långt.

Enzymbrist är vanligt hos dagens hästar och det är pankreas som får ta största belastningen av detta. En utmattad pankreas producerar inte enzymer och det kan även inverka på frisättningen av insulin. När inte enzymerna räcker till så demonteras inte matpartiklarna på rätt sätt. Det innebär att bakteriepopulationen inte heller kan ta hand om födoämnena på rätt sätt. Det innebär i sin tur att vissa populationer dör ut på grund av det sura pH som uppstår och att osmälta partiklar av foder upplevs som främmande ämnen av immunförsvaret. Med hjälp av histaminer och antikroppar startar kroppen krig mot det foder hästen äter.

I dagens industritillverkade foder är de ämnen som ingår upphettade och enzymerna förstörs redan vid 40° C. Det bästa sättet att hjälpa pankreas arbete är att fodra hästarna med ”okokt och obehandlad mat”! 

MAN KAN DELA IN TARMBAKTTERIERNA I GRUPPER EFTER DESS FUNKTION

Vänliga mikrober

Mikroorganismerna i hästens mag- och tarmkanal är flera miljarder per gram tarminnehåll och olika bakterier är specialiserade på olika foderkomponenter.

Hästar är grovtarmsjäsare och tarmkanalen består av blindtarmen som rymmer 25–35 liter och tillsammans med stora kolon är det hästens jäsningskammare.

Bakteriepopulationen består främst av:

Fibrolytiska-, cellulolytiska- och cellulosanedbrytande bakteriestammar som har till uppgift att omvandla de strukturella kolhydraterna till flyktiga fettsyror* och bryta ner fodrets fibrer inifrån. Det är alltså mikroorganismer som bryter ner fiberrikt material. De cellulosanedbrytande stammarna producerar även till viss del B-vitaminer. Mikrobernas nedbrytning av strukturella kolhydrater sker relativt långsamt och för att tillräckligt med fettsyror skall hinna bildas måste fodervällingen stanna en längre tid i grovtarmen. När fodervällingen når blindtarmen har den normalt ett pH på 7,00 men sjunker till 6,50 vid den mikroberna sammansättningen av fettsyrorna.

Socker- och stärkelserika födoämnen bryts ner fortare än de strukturella kolhydraterna.

Upptagningsförmågan i tarmväggarna är så gott som helt beroende av den mikroflora som sätter samman fettsyror, essentiells aminosyror, B- och K vitaminerna.

Amylolytiska stammar är de mikrober som först och främst bryter ner lättlösliga kolhydrater, som socker och stärkelse, till olika arter av mjölksyrebakterier. Om det produceras för mycket mjölksyra i tarmen sjunker pH värdet och känsliga stammar, som de fibrolytiska, dör medan mjölksyrebakterierna växter till sig. Man har via forskning sett att framför allt korn och majs ökar mängden amylolytiska stammar och de fibrolytiska minskar samt att pH värdet sjönk. Havrestärkelse tåldes bättre och vetestärkelse var inte med i forskningen.

Proteolytiska bakterier, protozer och svampar vilka bryter ner protein och fibrer där då restprodukterna blir de energigivande fettsyrorna som hästen tar upp och använder som energi. Överutfodring med protein kan ge lägre torrsubstans hos träcken samt ett lägre pH. Hög proteinutfodring kan också orsaka lös träck.

Det finns många mikroorganismer i hästens mag- och tarmkanal som inte går att odla eller identifiera. Bakteriefloran är naturligtvis personlig för varje individ och vid studier har det också visat sig att det finns stora individuella skillnader.

NÅGRA VANLIGA SYMPTOM FRÅN STÖRNINGAR I TARMFLORAN

Mindre vänliga mikrober

Hur ser man då en obalans i tarmkanalen? Tecken kan vara både subtila eller uppenbara och kan variera från individ till individ. Subtila tecken kan vara en grinig, ovillig, irriterad eller deprimerad häst. Mer uppenbara tecken skulle kunna vara att den reagerar/är öm över bukområdet, gasig, från lös träck till diarré, kronisk mild kolik, eller i ett värsta scenario, sjukdomar som fång.

”Junkfood” som orsakar dålig matsmältning är den vanligaste källan till självförgiftning. Det ger upphov till att fodret ruttnar och jäser på ett ogynnsamt sätt i tarmarna. Detta gynnar de ”dåliga” bakterierna som bildar toxiner som skadar den känsliga tarmslemhinnan. Om detta fortsätter blir tarmen till slut så skadad att den börjar läcka dessa giftämnen in i blodet. Väl inne i blodet kommer dessa toxiska ämnen att belasta lever och njurar som har till uppgift att avgifta och rensa ut dessa ämnen. Men även övriga organ som hjärta, hjärna med flera belastas

Man kan säga att tarmen har blivit en ”krigsskådeplats” och en foderförgiftning kan slå till och orsaka sjukdom var som helst på den fysiska kartan - varje yta, del eller system.

Det är de fibrolytiska-, cellulolytiska- och cellulosanedbrytande bakteriestammarna som i första hand försämras eller dör ut när pH i grovtarmen blir surt och på så sätt försämras grovfodernedbrytningen.

När det jäser i tarmarna bildas mer mjölksyra vilket sänker pH i tarmen och risken för kolik ökar, tarmslemhinnan skadas och hästen drabbas lättare av fång. Man har genom studier i Texas A&M University undersökt DNA från tarmens mikroflora från hästar med fång och friska hästar och man hittade skillnader i tarmfloran mellan de två grupperna. "Mikrofloran i mag-och tarmkanalen påverkar direkt energimetabolismen, matsmältningen, immunförsvaret i slemhinnan och sjukdomsutvecklingen," förklarar forskarna i studien.

Det finns ju även risker vid användning av läkemedel som kan skada tarmfloran. Vid antibiotikabehandling blir tarmfloran störd, vilket ger sjukdomsframkallande bakterier möjlighet att växa till och producera toxin (bakteriens eget gift), som bland annat orsakar diarré. Svampinfektioner var som helst på hästen kan uppstå som följd av en tarmflora i obalans.

Forskning visar att läkemedel kan skada och bromsar bakterietillväxten hos människor och det är väl troligt att det gäller andra djurarter också. Det är också ett välkänt faktum att vacciner orsakar låggradig inflammation i kroppen och eftersom immunsystemet till största delen finns i mag- och tarmkanalen så får man räkna med reaktioner inom det området.

PREBIOTIKA – GROVFODER

Doktor Gräs

Är det möjligt att komma till rätta med en tarmpopulation i obalans? Ja eftersom hästen kategoriseras som en herbovirus (växtätare) utgörs näringsbehovet av växtkällor varav majoriteten består av fibrösa växter som gräs. Så vad som egentligen behövs för att återställa en frisk population av mikrober i hästens matsmältningssystem borde vara grovfoder som torrt hö*, betesgräs i stora hagar med varierande växtlighet och vatten. Det borde i alla fall vara en bra början för att återställa matsmältningen och tarmens funktion. Naturligt grovfoder är prebiotika, det som behövs för att mata den friska bakteriepopulationen i hästens matsmältningsorgan.

Här är tre sätt att återställa och upprätthålla mikrobiell balans: Ger man hästen tillräckligt med grovfoder (bete, hö) kommer man ”mata” mikroberna med exakt vad de är ute efter för att hålla balansen, särskilt cellulolytiska bakterier, protozoer och svampar.

Introducera successivt nytt foder, gäller även grovfoderpartier om man har känsliga hästar.

Var restriktiv med foder innehållande stora mängder stärkelse och socker. Dela upp givorna under dagen.

För att förhindra att störningar uppstår i tarmfloran när man börjar fodra hästen med hel havre bör man gå tillväga på följande sätt. Öka 200 g / dygn till en 500 kg häst och det tar ca 3 veckor att vänja hästen vid 4 kg havre.

INPLASTAT VALLFODER

Fotograf Jonas Engström – Bilder av lantbruk

Mycket vanliga skador är avbitna framtänder och skador 

på tandköttet när hästarna fodras ur frysta ensilagebalar.

Vad innehåller ensilage som gör den så begärlig för hästarna? Hästägaren tycker att det luktar konstigt – men hästarna väljer det i första hand. Kan det vara som jag skrev i början – att det är deras felaktiga tarmflora som väljer foder åt dem?

Nu är inte jag expert och kan skriva någon avhandling om inplastat grovfodermedel men det finns uppgifter du som konsument ända bör ta reda på.

Om man av någon anledning måste fodra med ensilage bör man få ett analyscertifikat och där bör också WSC (socker) värdet finnas med. WSC är viktigt att ha korrekt värde på om man har fånghästar.

Vidare bör man ta reda på vilken form av konservering som tillämpats vid ensilering och om någon form av konserveringsmedel och/eller om vallen behandlats med mjölksyrebakterier. Viktig information kan också vara hur många plastlager balen innehåller, kravet är att den aldrig skall understiga sex lager.

Om man väljer ett blött ensilage har innehåll av B1-, B3- och E- vitaminer så gott som försvunnit. Risken är stor att alla B-vitaminerna försvunnit.

Om man köper KRAV-ensilage bör man vara medveten om att ensilageplasten inte får innehålla bekämpningsmedel för att få bort gnagare, fåglar och andra skadedjur. Det betyder att det finns bekämpningsmedel i den plast som används till ensilage som inte är KRAV.

Enda skillnaden mellan hösilage och ensilage är torrsubstanshalten.

Det gräs som växer på en åker blir naturligt och torrt grovfoder - hö* vilket enbart är torkat men ensilage är en tillverkat produkt som i de flesta fall innehåller diverse tekniska tillsatser*.

På de studier som gjorts, som jag har läst, finns det inget som tyder på att hästar skulle bli lös i magen av ensilage. Ändå blir många hästar lös i magen och många veterinärer rekommenderar torrt grovfoder till hästar med lös avföring. Är det kanske så att olika individer visar olika symptom på att dom inte tål ensilage, som till exempel att vissa människor blir lösa i magen av mjölk medans andra inte märker av magen utan istället kan de utveckla andra sjukdomar från mjölkkonsumtion.

Det är svårt att utläsa från studier hur tarmens population egentligen ser ut hos hästarna eftersom man tillsätter pelleterade mineraler i samband med studier. De pelleterade mineralerna innehåller ofta olja, melass och vetefodermjöl för att hålla ihop pelletsen. Då kan man inte få en korrekt tarmbakterieflora anser jag eftersom det blir en sockerrik produkt och kan förändra tarmfloran i felaktig riktning

Precis som för oss ändras bakteriepopulationen efter vad vi äter

Alla avsteg man gör från hästens naturliga födoämnen 

medför att risker för komplikationer uppstår.

PROBIOTIKA – HUR SER NORMALA TRÄCKBOLLR UT

Träckbollarna skall vara glänsande och fina

Equifilier: Sammansättning: Laktos, Innehåll: Natriumaskorbat och Lactobacillus delbrueckii subsp. bulgaricus och Streptococcus thermophilus, yoghurtbakteriekultur. Vi valde denna typ av bakteriekultur eftersom studier har visat att kulturen överlever passagen genom den ogästvänliga magen.

Överlevnad genom magens och duodenums låga pH samt toleransen av gallsalterna är en förutsättning för mikroorganismerna att utveckla några fördelaktiga effekter för konsumenten. För att effektivt kunna uppfylla en profylaktisk roll måste de probiotiska stammarna kunna kolonisera sig i tarmarna åtminstone övergående. Studien visade att man kunde återfinna de båda bakteriestammarna levande från prover av innehållet i stomin.

Länk till studien finns på slutet.

Man ger probiotika under en viss tid och när träckbollarna är sammanhållande och glänsande mår mikroberna bra och gör sitt jobb.

WEBBSHOP

ORDFÖRKLARING

*Det endokrina systemet har en viktig roll i kontrollen av aptitregleringen (Frape, 2010). Hos många däggdjur har peptider från mag-tarmkanalen så som kolecystokinin (CCK), pankreatisk polypeptid (PPY), peptid YY (PYY) och glukagonliknande peptid 1 (GLP-1) länge varit sammankopplade med hunger och mättnad (Julliand et al., 2008). Peptiderna kan fungera både som hormoner och neurotransmittorer och påverkar hypotalamus och hjärnbarken i sin kontroll av olika centra (Julliand et al., 2008). Hormonerna leptin och grehlin har på senare tid uppmärksammats och har en viktig roll för regleringen av foderintaget hos däggdjur (Julliand et al., 2008).

*Neutransmittorer: Även känslorna omvandlas till fysiska substanser, neuropeptider. Det här är en grupp ämnen som verkar som signalsubstanser i det centrala nervsystemet. Känslor och födointag är nära kopplade till varandra.

*WSC och tekniska tillsatser: Försök gällde inplastning och ensileringsmedel. Ena delen handlade om hur ensileringsmedel, Kofasil® Ultra och ett bakteriepreparat (Lactisil® 200 NB), påverkade ensilagekvaliteten. I försöket jämfördes även ensilagets lagringsstabilitet med tre olika metoder för att se skillnader mellan obehandlade balar och balar med tillsatsmedel

Att det ensilage som var behandlat med mjölksyrabakterier hade lägre pH och innehöll mer mjölksyra än de andra ensilagen var inte särskilt förvånande och det var det inte heller att ensilage med Kofasil® Ultra innehöll mer socker (WSC) än obehandlat och Lactisil® - behandlat ensilage. Den höga ts-halten i ensilagen gjorde dock att fermentationen var begränsad. Cecilia Müller, SLU.

*Modifierad stärkelse, HFS (HighfructosSyrup, HFCS HighFructosCornSyrup))

Modifierad stärkelse används som förtjocknings- och stabiliseringsmedel i olika produkter

I Sverige gör vi ofta modifierad stärkelse från potatismjöl, majs och vete. Stärkelsen behandlas med små mängder av godkända kemiska ämnen som förändrar stärkelsens egenskaper. Modifierad stärkelse fungerar som socker och det är bland annat detta som kan orsakar fetma och sockersjuka.

En annan form av modifiering går ut på att man kopplar en molekyl med en fet och en vattenvänlig ände till stärkelsen, så att den kan lösa fett i vatten. 

Det finns också olja som är vattenlöslig.

Modifierad stärkelse är för att produkten inte skall ändra form när den lagras.

*Det vete som odlas idag är en produkt framställd från 40 års genetisk forskning som syftat till att öka avkastningen per hektar. Modernt vete är 45 – 60 cm högt och det innehåller också ett unikt protein, gliadin, som kan korsa blod- och hjärnbarriären och binda till morfinreceptorer i hjärnan. Vete är en ganska billig ingrediens och det kan ju vara orsaken till den flitiga användningen tillsammans med den bindningsegenskap vetegluten har.

*Hydrolys innebär att något genomgått en enzymatisk process. Man kan även på konstgjord väg hydrolysera ett ämne med enzymer. Det innebär att man bryter ner ämnet tillbaka till enskilda beståndsdelar. Den sistnämnda formen av hydrolys lurar kroppen att ta emot ett ämne som den annars skulle reagerat med allergi mot.

*Flyktiga fettsyror är ättiksyra, propionsyra och smörsyra.

*Hö, att torka gräset var länge den vanligaste formen att lagra grovfoder. Men ändrade krav har lett till att ensilering numera är det helt dominerande sättet att konservera gräs och baljväxter. Tekniken utvecklas hela tiden, med syfte att minska kostnader och underlätta lagringsprocessen.

Källor; SLU, Sara Muhonen AgrD, Elisabeth Jerlhag Holm Docent, Stig Bengmark Professor, Ensilagenytt

Länk tillstudien om yoghurtkultur

Kolla gärnapå denna filmen om hur hästens tarmar ser ut och på filmen från Purina ser manväldigt väl hur enzymerna fungerar och finfördelar födoämnena.

_________________________________________