Att läka pankreas

ATT LÄKA PANKREAS

INSULIN OCH GLUKAGON
Diabetes beror på att pankreas inte fungerar som den skall.

Pankreas reglerar blodsockret och är ett fantastiskt organ. För att förstå pankreas egentliga funktion måste vi gå tillbaka till våra förfäder, även när det gäller djuren.

Vårkänslor och höst- och vinterkänslor

För att våra förfäder skulle överleva vinter och svält var pankreas det kroppsorgan som tog dem genom vintern genom att den ökade bildning av hormonet insulin.

Man kan kalla det att pankreas fick höst- och vinterkänslor, vilket då innebar att kroppen började lagra energi inför vintern.

Det är ett mycket energisparande tillstånd när pankreas producerar insulin. Om inte det här hade fungerat skulle våra förfäder inte överlevt vintern.

När vintern var över ändrade pankreas sitt tillstånd till vårkänslor vilket betyder att insulinnivån sjunker och istället producerar pankreas ett annat hormon nämligen glukagon. Detta hormon ökar metabolismen för att förbränna energin som inte behövs när vintern är slut. När pankreas har fått vårkänslor ökar fettförbränningen och allt överflödigt fett försvinner.

Detta är väl inte så svårt att förstå.

Höst och vår ändrar pankreas sin hormonproduktion.
När kroppen hela tiden producerar insulin så skadas pankreas och produktionen minskar och man utvecklar diabetes. Man kan även bli insulinresistent vilket betyder att det produceras insulin men det går inte in i cellerna och förbränner alltså inte fett. Vi utvecklar fetma.

När blodet blir sött skadar det blodkärlens väggar vilket orsakar att plack fastnar efter kärlväggarna. Det i sin tur leder till att blodproppar bildas och kan orsaka stroke, sött blod orsakar att nervcellerna dör, vi utvecklar artrit, ryggproblem samt ögonpåverkan med glaukom och synnedsättningar. Även njursjukdomar, trötthet, huvudvärk, sömnproblem eftersom man måste upp och kissa flera gånger under natten orsakas av en sjuk pankreasbh4§1. Hudsjukdomar på grund av dålig cirkulation, sprickor i händer och fötter, fotsvamp, bensår och även amputation kan bli en följd av den dåliga cirkulationen.

Allt det här händer därför att pankreas haft höst -och vinterkänslor och producerat insulin under lång tid.

Pankreas bör nu i stället få vårkänslor och producera glukagon

Våra förfäder hade bara tillgång till säsongsbetonade födoämnen som frukter, grönsaker och kött. Det fanns inte socker, pizza, bröd och andra så kallade snabba kolhydrater och därför ökade inte insulinproduktionen.

När vi idag äter en massa kolhydrater säger vi till pankreas att ”vintern är på väg” och att kroppen måste spara energi. Genom att vi äter så mycket kolhydrater som t ex pasta, potatis och ris hela tiden så har pankreas stannat i höstkänslorna vilket innebär att den producerar insulin hela tiden utan att ta paus.

Så att år efter år har den överproducerat insulin vilket leder till att den skadas. Den kommer inte att sluta fungera utan fortsätter att arbeta men den blir stressad och utarbetad.

Hur läker man pankreas
När pankreas har vårkänslor kommer den att göra arbetet så vad vi behöver göra är att stimulera säsongsfunktionerna genom att tillsätta några extra matvaror i den dagliga rutinen. Man måste ”kickstarta” produktionen av glukagon så det sänker blodsockret på naturligt sätt. Vi bör ta en paus från den ”vanliga” maten som vi vet triggar igång insulinproduktionen  och då svänger pankreas till vårkänslor av sig själv, den säger: Jag klarade vintern och behöver inte extra vikt längre.

Så i stället för att hela tiden producera insulin börjar den nu producera glukagon och förändrar metabolismen vilket leder till att blodsockret är stabilt.

Detta innebär att pankreas får vila från insulinproduktionen och gå över från att lagra fett till att förbränna fett. När pankreas har vårkänslor startar kroppens läkning och många krämpor försvinner.

Forskningen visar att glukagon i cellerna säger till lever och muskler att omvandla glukagon till glukos och sedan frigöra det i kroppen så cellerna kan använda det som energi. När man förbrukar glukos blir blodsockret naturligt. Man har stirrat sig blind på insulin när glukagon är den felande länken för helande och att läka ut diabetes.

Man vet inom sjukvården att om man injicerar glukagon till en medvetslös patient som fått blodsockerfall så kvicknar den till. 

VAD ÄR INSULINRESISTENS?

En genomgående svaghet hos personer med övervikt är en höjd insulinnivå i blodet (hyperinsulinism), också i fastande tillstånd. Det är detsamma som vi ser hos typ 2 diabetiker (åldersdiabetes). Ca 80 % av typ 2 diabetikerna är överviktiga.

Insulinet är mycket förhöjt hos personer med mycket fett runt magen och midjan.

Närmare 75 % av alla överviktiga har förhöjd insulinproduktion. Förhöjd insulinnivå är till och med mätt hos 5 - 6 år gamla överviktiga barn. Man tror det är genetiska orsaker till hyperinsulinism, det vill säga disponerade individer är mycket känsliga för intag av kolhydrater. Stadigt förhöjd insulinproduktion leder till att kroppen reagerar med att producera mer, för att klara jobbet. Tillståndet kallas också "insulinresistens". Insulinproduktionen ökar ytterligare och parallellt med kroppsvikten. Felaktig kosthållning i samband med för lite fysisk aktivitet ökar insulinproduktionen och förvärrar verkningarna av den.

KOST OCH MOTION

Många har tidigare hävdat att det är övervikten som lett till förhöjt insulin. Det är emellertid helt klart att insulinresistens är ett medfött tillstånd som gradvis förvärras vid felaktigt kostintag och för lite motion. Människor med ärftlig insulinresistens har felaktiga reaktioner på kolhydratintag, som leder till gradvis högre insulinnivåer och ökad kroppsvikt. Dessa människor utvecklar fort "kolhydrat allergi" med sitt sötsug, stora intag av stärkelse/kolhydrater och snabbmat.

Insulin produceras i bukspottkörteln och är ett hormon med flera roller. Den kanske viktigaste funktionen är att sörja för att blodsockret tas upp av kroppens celler och bli använda som energi, eller lagrat som glykogen i muskler och lever, eller som fett i fettcellerna, för att användas vid senare tillfällen. När blodsockret stiger efter en måltid ökas utsöndringen  av insulin i blodet.  Insulinet ser till att blodsockret tas upp av cellerna och försvinner ur blodet. Normalt klarar kroppen av att hålla blodsockernivån relativt stabilt under dygnet. Hjärnan är helt beroende å en normal och stabil blodsockernivå för att fungera normalt.

Andra viktiga funktioner är glukagon och leptin. Glukagon produceras också i bukspottkörteln och har en motsatt verkan mot insulin. Intag av protein stimulerar glukagonproduktionen. Ökat glukagon medför lägre insulinproduktion, mindre fettlagring och ökad fettförbränning. Vi kan därmed välja olika matvaror för att skapa en balans mellan insulin- och glukagonproduktionen som motverkar viktökning.

FETTCELLER

Leptin är ett nyuppdagat hormon som produceras av fettcellerna. Ju mer fett vi lagrar, ju mer leptin lagrar cellerna. Leptin ger normalt signaler till aptitcentrum i hypotalamus och aptiten minskar. Överviktiga personer har emellertid för mycket leptin i blodet och inte mindre som man tidigare trott. Det ser ut som om verkningarna av leptin är utslaget så länge som insulinnivån samtidigt är förhöjd. Denna obalans påverkar kroppens aptitreglering. Överviktiga människor dras därmed till söta och kolhydratrika matvaror.

Cholecystokinin (CKK) är ett hormon som skiljs ut  efter intag av protein eller fett. Detta hormon ger signal till hjärnan som skapar mättnadskänsla, men ger ingen signal när vi äter kolhydrater som t ex socker, stärkelse och liknande. Detta innebär att protein- och fetthaltiga matvaror har en mer mättande effekt än kolhydrater. Fibrer från grönsaker och frukt ökar också mättnadskänslan på en annan nivå och det bidrar till att dessa matvaror också ger mättnadskänsla.

DETTA HÄNDER NÄR MAN ÄTER SNABBA KOLHYDRATER!

Har man förhöjt insulin i blodet i fastande tillstånd får man ytterligare ökning efter att ha ätit kolhydrater. Desto mer raffinerade kolhydrater man äter (socker, bröt, vitt ris, potatis) desto fortare blir det upptaget och desto fortare stiger blodsockret och ju kraftigare ökar insulinet. Kroppen klarar inte av att förbruka denna energimängd tillräckligt fort och lagrar energin i form at fett. Insulinstegringen för dessutom med sig att blodsockret sjunker under det normala mellan en halv och en timme efter en måltid med dåliga kolhydrater. Lågt blodsocker upplevs som nervositet, rastlöshet, onormal trötthet, koncentrationssvårigheter och sömnsvårigheter.

Detta förklarar varför en del människor kan äta vad som helst utan att öka i vikt och varför andra utvecklar övervikt. En människa med hyperinsulinism är genetiskt disponerad för att lagra större delen av maten som fett. Människor med hög insulinnivå bör välja matvaror som inte leder till snabb blodsockerstegring och ytterligare påskynda insulinökning. Detta gäller också typ 2 diabetiker (som ofta är överviktiga).

GLYKEMISKT INDEX (GI)

För att kartlägga vilka matvaror som är bättre har man sammanställt hur högt och i hur lång tid blodsockret stiger efter intag av olika matvaror. "Normala" personer fick 50 gram kolhydrater i olika matvaror, alltså 50 gram socker eller 50 gram kolhydrater genom potatis, bröd, morötter osv. Under försöket har personerna ätit en matvara åt gången. Druvsocker gavs till alla 100. Alla andra matvarorna är sammanslaget med druvsockret och fått ett högre eller lägre tal.  Skalan kallas "glykemisk index". Ju högre talet är, ju större är blodsocker- och insulinstegringen och ju mer ökar man i vikt.

Äter man matvaror med lågt glykemisk index blir blodsockerstergingen lägre, det produceras mindre insulin och lagras mindre fett. Det är emellertid inte vanligt att äta en och en matvara. Slår man samman de olika ingredienserna i en måltid på en helhetsbild kan måltidens glykemiska index ändå hållas på en låg nivå.  Äter man t ex en liten mängd potatis (glykemisk index 70) tillsammans med grönsaker som zucchini, tomater, brokkoli (glykemisk index under 15) och protein (fisk, kyckling, kött mm) blir måltidens glykemiska index lägre  än om man bara åt potatis.

För att äta rätt bör man avprogrammera sinnet och se igenom matindustrins lögner.

Matindustrin är mer manipulativ och oetisk än tobaksindustrin någonsin var. Här gör man allt man kan för att öka sin omsättning utan tanke på hur det påverkar individen i form av socialt liv och hälsa.

Industrimaten är totalt utan näring och i stället fullproppat med socker. Man använder minst femtio olika namn på socker, för att nämna några är sorbitol, dextros, fruktos mannitol, xylitol, isomalt, laktitol, erytritol, maltitol och polyglycitolsirap. De är så kallade sockeralkoholer och som räknas som livsmedelstillsatser.

Genom att äta dessa ämnen blir du mer hungrig och mer matberoende. Allt detta socker i maten minskar kraften hos oss och i stället manipulerar det kroppskemin. Detta förlopp har industrin studerat till fullo, dom vet att kroppen kräver mer socker efter varje gång du äter det.

På 1960-tlet betalade sockerindustrin forskare för att skylla övervikt på fettkonsumtionen enligt The American Medical Association. I och med det kunde man tillverka lowfat produkter som i stället var fyllda med socker.

Kan ju även nämna fruktjuicer, en väldigt lyckad kampanj som matindustrin sålde som en hälsodrink till frukost, ”det är ju frukt” så det är väl nyttigt trodde man. I de flesta fall är dessa juicer sockerrikare än coca cola.

Frukostflingor, inte att förglömma, sockerfyllda flingor som gör dig jättehungrig vid lunch och orsakar att du kräver mer socker.

Om din diabetesläkare säger att det är ditt eget fel att du har diabetes så är inte det riktig sanningsenligt. Det är de företag som spenderar billions av dollar varje dag för att hjärntvätta samhället som är den stora orsaken.

VI OCH VÅRA HUSDJUR

Äter man matvaror med lågt glykemisk index, slipper man viktökning. Det blir inte heller nödvändigt att kontrollera mängden man äter utan man kan äta tills man blir mätt (helst inte övermätt). Protein och fett  ökar inte insulinproduktionen direkt. 

Ett högt intag av fett är likväl ohälsosamt och kan medföra viktökning. Det är ändå viktigt att undvika kombinationer av fett och matvaror med högt glykemiskt index (t ex baguette med hårdost). I detta fall höjer det insulinet som styr cellernas upptag av fett. Ju mindre insulin i blodet, ju lägre fettupptag.

Källa
Dr. Fedon Alexander Lindberg

Se även 
Varför blir vissa hästar feta
Hästens foder
Hundmat
Kattmat

VARFÖR BLIR VISSA HÄSTAR FETA?

VARFÖR BLIR VISSA HÄSTAR FETA?

Feta, allergiska, förstoppade med fång och diabetes, det är vad många av dagens hästar råkar ut för!

... och hur kan det komma sig då?

Enkelt skulle jag vilja säga att dom får för MYCKET kraftfoder, för KRAFTIGT grovfoder och för LITE motion.

Fetma är ett problem som drabbar ett stort antal av våra tama hästar. Även om vi tar den lätta vägen ut och säger att problemet är övergödning av koncentrerat foder i samband med för lite motion så är den bakomliggande orsaken kanske mindre uppenenbar. Det här fenomenet har att göra med hästens hjärna och reaktionen på stress, en kronisk låggradig inflammatorisk stress som kan i sin tur kan vara orsakad av långvarig svält.

Det är vanligt att hästar är feta idag och speciellt hårt drabbade är småhästarna. Framför allt drabbas de inhemska raserna som är skapad för att överleva i karga förhållanden på mycket sparsamt bete. Av den anledningen är deras metaboliska system mycket effektivt. Den energi som inte förbränns omvandlas till fett och lagras i fettcellerna för kommande behov (som aldrig kommer). 

Överutfodras hästen och inte heller motioneras orsakar det fetma. Hästarna är skapade för att vistas på magra naturbeten och röra sig långa sträckor varje dag.

Med stress berättar hästen att han inte känner sig säker

Stress kan orsakas av obehag från olika källor och som utlöser en biokemisk reaktion i hjärnan hos hästen för att få den att göra vad han kan för att överleva.

Stress kan alltså utlösas av många orsaker - stallet, fölning, isolering från andra hästar, sömnbrist, förändring i miljön, resor till främmande platser, överdriven träning, smärta, sjukdom, exponering för gifter - men det mest stressande av allt är att inte tillåtas grovfoder vid allt tider på dygnet. Foderbegränsning är otroligt stressande för hästen. Att sätta hästen på en "diet" genom att begränsa mängden hö kan komma att orsaka en kedja av kemiska reaktioner som det som dieten var tänkt att göra - viktnedgång.

Stress, kortisol, insulin, och leptin

Stress ger order till binjurarna att frigöra hormonet kortisol. Kortisol påverkar vävnaderna att inte ta emot insulinets försök att släppa in glukos i cellerna. Då ökas insulinfrisättningen för att förmå cellerna att ta emot glukosen men till ingen nytta. I stället när insulinet är förhöjt så släpper inte cellerna ifrån sig kroppsfettet. När kroppsfettet ökar så frigörs ett hormon som kallas leptin. Normalt är det bra med leptin men inte i det här fallet, för vad som händer är att hjärnan kan bli resistent mot leptin.

Under normala omständigheter så utsöndras leptin från fettvävnad och går till mättnadscentrum i hjärnan, hypotalamus, den del av hjärnan som berättar att för hästen att den är mätt och nöjd. Detta är kroppens sätt att upprätthålla normal vikt; fett ökar, leptinet stiger och hjärnan berättar för kroppen att den fått nog att äta och vikten går normalt ner.

ENERGI FÖR ATT HÅLLA VÄRMEN PÅ VINTERN

Vildhästen äter normalt upp sig under sommaren när det finns rikligt med mat för att överleva på hullet under vinterhalvåret. Men dagens hästar behöver aldrig svälta för när betet är slut serveras dom kraftfoder tillsammans med grovfoder. Hästarna tömmer aldrig sina fettreserver, inte ens genom att hålla värmen under vintern för då sätter man på dom täcken så dom inte skall frysa. 

Hästen får oförskyllt delta i någon form av "hur många täcken" tävling också. I Sverige har, enligt en enkätundersökning utförd av Elke Hartmann i december 2013, över 40 procent av hästarna mellan tre och fem täcken vardera – medan 25 procent har mellan sex och tio täcken var.

EN FET HÄST FÅR LÄTTARE HÄLSOPROBLEM

Undersökningar som gjorts har visat att övervikt hos hästar är det allvarligaste hälsoproblemet. Hältor och skador orsakas ofta av övervikten, ökad risk för cancer, luftrörsproblem, hjärt- och kärlproblem, försämrad syresättning vilket gör att hästen blir trött och får svårare att jobba. 

Överskottet av kroppsfett hos överviktiga hästar orsakar inflammationer i kroppen genom att utsöndra ämnen som kallas cytokiner. Cytokiner kan skada områden inom hypotalamus som känner igen leptin. Leptinet ligger högt men hjärnan ger ingen respons. Resultatet blir att aptiten inte minskar utan i stället äter hästen allt mer och blir överviktigare och producerar fler cytokiner. Detta ökar inflammationen i hypotalamus vilket leder till ökad leptinresistens.

Genom att kontrollera hästens kortisonnivå och den visar normalt kan man luras att tro att det inte är stress som orsakar problemet. Men, det kan vara ett felaktigt antagande. Kortisol kan vara förhöjt inuti cellen och inte i blodet på grund av överproduktion av ett enzym som kallas 11-beta-hydroxysteroid-dehydrogenas-1. Detta enzym finns i fett, lever och hjärnceller som producerar aktivt kortisol. Det här förloppet har visats i flera arter, däribland hästar och leder till att den onda cirkeln orsakar skador i hypotalamus.

KRAFTFODER

Normalt äter en häst i ca 16-18 timmar/dygnet men alltför många utfodrar sina hästar med för mycket kraftfoder, ibland upp till tre olika sorter samtidigt, vilket i sin tur leder till kortare ättid. Hästar som får mycket kraftfoder kan bli sjuka genom att de drabbas av magsår, förstoppning, kolik, karies och fetma. Fetman i sin tur kan leda till andra sjukdomar som skapar nya problem som till exempel metaboliska sjukdomar (EMS) vilka ökar lavinartat hos dagens hästar. Studier har visat att diabetes hos häst ökar på grund av att dom blivit fetare.

En annan sak med de industriellt framställda produkterna är att de innehåller allehanda ”kokta” sädesslag som omvandlas till så kallade snabba kolhydrater efter att de värmebehandlats.

Inom industrin säger man "att man processar spannmålen för att förbättra stärkelsens smältbarhet i tunntarmen och göra den mer lättillgängliga för enzymerna". Men kokt säd är en snabbare kolhydrat än rå säd. Detsamma gäller till exempel morötter, råa morötter har ett lågt GI och kokta har ett högt GI. En snabb kolhydrat höjer blodsockret vilket ökar insulinfrisättningen.Eliminera överskott av energi, socker och stärkelse som finns i spannmål, vetekli, vetefodermjöl och riskli.  Detta höjer insulinet och triglyceriderna. Triglycerinerna kan binda till leptin i blodet och hindra det från att signalera mättnad till hjärnan.

Kom också ihåg att majssirap, fruktos, melass, vetefodermjöl och vetegluten som finns som bindemedel i färdiga kraftfoderprodukter höjer blodsockret. Undvik alla processade foder eftersom dessa också kan innehålla inflammatoriska konserveringsmedel, omega 6 fettsyror som oftast finns i sojabön- och majsoljor.

Kommentar från pelletstillverkare är ”Vetegluten klibbar vilket är en egenskap som vi utnyttjar för att hålla ihop pellets. Kombinationen av värme, tryck och råvarornas egenskaper ger en naturlig vidhäftning av partiklarna i foderblandningen. Det är den vidhäftande förmågan hos fruktos, melass och vete som åstadkommer den effekten”.

Djurstudier har visat att just fruktos (som även ingår i vanligt sockar) stimulerar nyproduktion av fett, ger högt blodtryck, orsakar dyslipidemi och insulinresistens.

Ett forskarlag i Nederländerna har börjat undersöka om även hästar kan reagera med allergi på vetegluten. De spekulerar i om hästar med inflammatorisk tarmsjukdom skulle kunna vara glutenintoleranta då symtomen (återkommande kolik, lös avföring, nedstämdhet, ödem och glanslös hårrem) liknar de hos människor med celialki. Under senare år har man sett en ökning av celialkifall hos hästar. Vad som händer vid celialki är bland annat att tunntarmen inte kan absorbera näringsämnen i tillräcklig mängd.

IR – INSULINRESISTENS

Viktiga organsystem för metabolismen är lever och pankreas. 1 matstrupe, 2 magsäck, 3 tolvfingertarm, 4 pankreas, 5 pankerasgång, 6 lever, 7 gallgång

Insulinresistens, IR, är en metabolisk sjukdom som innebär att disponerade individer är känsligare för kolhydrater. Utfodring med så kallade ”snabba kolhydrater” ger felaktiga reaktioner på kolhydrater. Detta leder till gradvis högre insulinnivåer och ofta också med ökad kroppsvikt som följd. En del hästar utvecklar ”kolhydratallergi” genom att de utfodras med för arten felaktigt foder.

Vad betyder då insulinresistens? Jo, det innebär att cellerna har en nedsatt insulinkänslighet, att insulinets funktion är bristfällig och inte stimulerar glukosupptaget på rätt sätt. I stället för att insulinet förbränner fettet så lagras fettet i fettcellerna. IR-hästar är även ofta leptinresistenta vilket betyder att mättnadskänslan är satt ur funktion.

En leptinresistent häst har i första hand övervikt. Hans aptit är omättlig och han kommer att gå med huvudet i backen och äta hela tiden. Han har en trög ämnesomsättning vilket leder till att han lägger på sig kroppsvikt väldigt lätt. Han är ovillig att röra sig och har en låg energinivå.

Mycket troligt är att det finns genetiska orsaker till förhöjd insulinproduktion, det vill säga, disponerade individer är mycket känsliga för intag av kolhydrater.

Alltså: Pankreas hormoner omvandlar, tillsammans med levern, kolhydrater till glukos. Glukos är den viktigaste transportformen av kolhydrater i blodet och cellernas centrala energikälla. Glukos lagras i levern och i musklerna tillsammans med syre och det som inte förbränns omvandlas ytterligare och lagras i form av fetter i fettvävnaden. Hästens energilager utnyttjas olika beroende på hur hårt och länge musklerna får arbeta samt hur vältränad hästen är.

Levern är ett centrum för ämnesomsättningen och där tas också fetter och de fettlösliga vitaminerna om hand, samt att levern lagrar glykogen som den frigör vid behov. Allt blod från matsmältningskanalen går också till levern för neutralisering av toxiner. Levern avgiftar sig via tarmen och om inte tarmen släpper avfallsprodukterna får toxinerna gå via blodet fram och tillbaka mellan lever och tarm och många drabbas av hudsjukdomar eftersom huden är kroppens största avgiftningsorgan. Hästen har ingen gallblåsa men levern producerar galla och sprutar ut den i tolvfingertarmen utan uppehåll, fett foder och olja kräver mycket galla för att brytas ner.

GROVTARMSPROBLEM

1 blindtarm, 2 stora colon, 3 lilla colon, 4 ändtarm

Ett normalt pH värde i hästens grovtarm kan variera mellan 6,7- 6,9. Studier har visat att när hästar fodrats med tidigt skördat gräshö med hög sockerhalt så orsakades ingen försurning av grovtarmens pH och koncentrationen av mjölksyra i tarmen var under detektionsgränsen. Alltså, inte ens tidigt skördat gräshö med högt sockerinnehåll behöver innebär någon försämring av tarmmiljön.

Vid studier har det visat sig att när hästar äter spannmålsbaserade kraftfoder så ger det en surare miljö och förändringar i pH. Kokt – upphettat – mikroniserad – hydroliserad – ångad - mikroniserad - poppad säd som oftast finns i de kommersiella kraftfoder blir vad man kallar ”snabba kolhydrater” som passerar tunntarmen fortare och orsakar ett surt pH i grovtarmen, man har mätt ända ner till ett pH på 5,9.

Det har därför konstaterats att socker från grovfoder och stärkelse från kraftfoder inte påverkar miljön i grovtarmen på samma sätt. Stärkelserika kraftfoder ger en försämrad tarmmiljö vilket inte sockerrikt gräshö normalt sett gör. Alltså påverkar överutfodring med ”snabba kolhydrater” tarmfloran vilket då kan resultera i en höjning av streptokocker rätt snabbt. Vissa av streptokockerna kan producera exotoxiner vilka kan påverka strukturen i hästhoven och orsaka fång genom att de snabbt går med blodet till hovarna som har en riklig genomblödning. ”Snabba kolhydrater” orsakar också förhöjning av insulinet vilket kan orsaka IR vilket i sin tur kan orsaka övervikt och fång

FÅNG

Enligt nyare forskning har man kunnat bevisa att minst 90 % av alla fånghästar lider av en underliggande hormonell svaghet som naturligtvis kan vara genetiskt betingad. 
Forskare har framkallat fång på friska hästar genom att ge dem stora mängder av bland annat insulin, råg, majsstärkelse, vete och oligofruktos. Ämnen som stör hästens ämnesomsättning och skapar höga insulinnivåer i kroppen kan alltså utlösa fång. 
Så utfodring med kraftfoder kan utlösa fång eftersom de ofta innehåller många av de ämnen som höjer insulinnivån. 

Sockerrikt gräs kan även det höja blodsockret vilket innebär ökad insulinfrisättning som ökar riskerna för fång eller orsakar fång, igen, hos den som är disponerad. När bukspottkörteln till slut blir utmattad av att hela tiden pumpa insulin så slutar den fungera och hästen utvecklar allvarligare typer av hormonella sjukdomar.

Foderrelaterat fång kan orsakas av en felaktig bakterieflora i grovtarmen när den känsliga ekologiska mikrofloran skadats med en feljäsning som följd. Det ökar då risken för bildning av bakterietoxiner som kan orsaka inflammation i hovarna. Även foderrelaterat fång drabbar lättare de hästar som är disponerade för hormonella sjukdomar. 

GI – GLYKEMISKT INDEX

Med glykemiskt index (GI) menar man hur snabbt ett fodermedel bryts ner till socker i mag- och tarmkanalen och hur fort sockret tas upp i blodet. Så kallade långsamma kolhydrater ger en jämnare och långsammare ökning av blodsockret och en hälsosammare fettomsättning.

Genom studier i USA har man kunnat påvisa att unghästar som fodrats med mycket lättsmälta kolhydrater får en hög blodsockernivå och hög insulinfrisättning. Insulinet påverkar även andra hormonella körtlar. Studien visar att en balanserad foderstat är att rekommendera utan att stärkelsenivån blir för hög. Man rekommenderar inte mer än två gram stärkelse/kg kroppsvikt och måltid och här pratar man om hel (okokt) havre som ändå räknas som en relativt långsam kolhydrat.

Hästar som enbart fodras med grovfoder, som har anpassats till individen, har alltså en jämnare blodsockernivå. Hästens känslighet för att utsöndra rätt mängd insulin hänger på fodersammansättningen och dess glykemiska index hastighet.

Kraftfodret konsumeras snabbare än grovfodret vilket gör att kraftfodret höjer blodsockernivån snabbt. Man bör alltså minska sockertopparna och blodsockerförlusterna. Detta kan göras med mindre mål och kortare utfodringsintervall.

NATURBETEN

bild från http://www.fojehof.nu/inackordOridna.htm

Med naturbete menas ängsmark där det växer olika örter samt att det finns träd och buskar. Artrika betesmarker som inte är plöjbara och som inte utsätts för produktionshöjande åtgärder. I regel är naturbetet magrare och kan passa bättre för lättfödda hästar.Det vore en fördel om hästen sågs som en resurs på de naturmarker som fortfarande finns. Man har en pågående studie om russ som enbart får leva på naturbete och de ser ut att må förträffligt.

Vad man bör tänka på är att de beten som de flesta hästar går på idag är från början odlade för kor vilka har en helt annan metabolism än den lättfödda hästen. Det späda gröna gräset och det frostnupna sista gräset kan orsaka metaboliska besvär och utlösa fång.

HAVRE

Havre det idealiska kraftfodret för häst

Havre har ett relativt lågt stärkelseinnehåll och är därför ett bra kraftfoder till hästar i arbete. Näringsinnehållet i havre består av en bra blandning av fibrer, fett, stärkelse och protein. Det innehåller B1, B2, B6, B9, vitamin E, järn, kalium, kalcium, magnesium, zink och fosfor. Havre innehåller ämnen som gör den till en antioxidant samt en hel del av aminosyran tryptofan (som är essentiell för häst).

Man utfodrar ALLTID grovfoder före kraftfoder för att stärkelsen inte skall komma för fort ut i grovtarmen och orsaka förändringar i pH.

Okokt, obehandlad havre räknas som en så kallad långsam kolhydrat och för en häst som tränas och tävlas är vikten av långsamma kolhydrater av stor betydelse före arbetspasset. Långsamma kolhydrater kommer att tas upp under lång tid och därmed ge energi till både hjärnan och musklerna.

En häst som inte har ett arbete att utföra bör inte heller utfodras med någon form av kraftfoder.

GROVFODERANALYS

Analys på hösilage

Det är vanligt att man får en foderanalys eller själv beställer en sådan, på sitt grovfoder.

I analysrapporten får du först analysvärdena i/kg foder och det är de värdena du räknar ut foderstaten på. Det som redovisas som g/ts är hur mycket näring som finns kvar när man räknat bort vattnet.

Rekommenderad foderstat till en överviktig häst (som utvecklat fång) är att i första hand ge stråfoder i form av torrhö som är sent skörtad och med NDF- Neutral Detergent Fiber (mått på fiberinnehållet) som ligger mellan 500-600. Omsättbar energi OE/MJ (kalorier) bör vara lågt, helst inte över 5-6 MJ/kg. Smältbart råprotein, (Smb RP) kring 40g/kg.

Men allt är individuellt och man bör ta hänsyn till den enskilda individens behov.

"Ponnyhästar har en lägre produktion av insulin vid utfodringen vilket gör dem okänsliga för insulinet. De har alltså en låg insulinrespons då de är vad man kallar fiberomvandlare. Fibrerna jäser till flyktiga fettsyror som i sin tur ger en jämn blodsockernivå. Ponnyn är alltså en fiberomvandlare som är selekterad under förhållanden med lite eller ingen stärkelse, (kraftfoder) i födointaget. Därför ansätter ponnyn stärkelsen som fett. Större hästar som fullblodshästar har en högre insulinrespons. De klarar stärkelsen bättre än ponnyerna då de har mer enzymer som bearbetar stärkelsen i tunntarmen" (Cuddeford, 1996).

DET FATTAS NÄRINGSÄMNEN HOS ÖVERVIKTIGA HÄSTAR

Tabeller organsystem och näringsbalans, ex på hur en analys kan se ut

När vi gör analys på en överviktig häst som har en i grunden hormonell svaghet så är pankreas, lever och tarm de svaga punkterna.

Vitamin- och mineralstatusen i genomsnitt är låga och det är främst B- (B1-tiamin, B5-pantotensyra) och C-vitamin som ger utslag.

B1 är ett viktigt co-enzym vid förbränning av kolhydrater. B1 håller blodsockerbalansen på normal nivå. Störningar i tunntarmen minskar upptaget av vitaminet.

Både B5 och C-vitamin behövs för naturlig kortisonproduktion. C-vitamin är viktig för immunförsvaret och binjurarnas funktion.

Av mineralerna är det bor, zink och magnesium som oftast ger lågt utslag. 

Bor är ett spårämne som används av kroppen för upptag av bland annat glukos, fetter samt påverkar omsättningen av steroidhormoner. Brist på bor kan också påverka utsöndring av kalcium och magnesium i urinen och bor har en kort halveringstid i kroppen. I skogs- och jordbruksskötsel har man med kvävegödsling orsakat en borbrist som är ganska dramatisk. Träden får krokiga och förkrympta toppskott och växter ruttnar inifrån, men bristen kan vara svår att skilja från insekts- och svampangrepp.

Zink är en viktig mineral i enzymreaktioner av vilka många är involverade i matsmältningen. Vid svag pankreas utsöndras inte tillräckligt med enzymer som kan binda zink och det påverkar omsättningen av aminosyran tryptofan. Vidare använder kroppen zink och vitamin C och pantotensyra (B5) i stora mängder när den skall läka inre sår (inflammation i hovarna).

Magnesium har många funktioner men bland annat är mineralet viktigt för att bisköldkörtlarna skall fungera normalt vilka i sin tur reglerar kalkomsättningen. 

Vidare är balansen på protein, kolhydrater och fett alla förhöjda vilket tyder på felaktig sammansättning i foderstaten. 
Aminosyrorna tryptofan och arginin brukar vara i underkant (kanske förbrukas de i större utsträckning på den här typen av sjukdom eftersom båda är kopplade till övervikt och insulinproduktion). 
Enzymerna är alltid låg hos hästar med utmattad pankreas.
De flesta hästar som utvecklat fång har dålig cirkulation i ben och hovar.

Det är viktigt att tänka på att vitaminer och mineraler samverkar och att det oftare skapar problem för hästkroppen när man tillför enstaka vitaminer eller mineraler i större mängd. 

FRI TILLGÅNG OCH MÅNGA UTFODRINGSSTÄLLEN

Foto: Helena Hjort. Russprojektet: Gotlandsrussen betar nu på stora marker kring Krusenbergs gård, cirka två mil söder om Uppsala. Rasen minskar för varje år som går och är i dag en hotad ras. Förhoppningen finns att projektet kan visa att betandet gynnar den biologiska mångfalden och på så vis ge russen en ny chans.

Avslutningsvis vill jag säga låt aldrig din häst få slut på foder, inte ens för några minuter. Inte bara ar fri tillgång avgörande för din hästs hälsa utan det ökar också ämnesomsättningen. Välj lämpligt hö och/eller betesmark som har låg energi, socker och stärkelse.

Ge hästen ett vitamin och mineraltillskott till det höbaserade fodret. De fyller i näringsluckor och minskar ätandet genom att hästen helt enkelt får tillräckligt med näringsämnen.

Hästens matsmältning är baserad på en jämt utfodring av grovfoder vilket ger en bra salivutsöndring och som är viktigt för magens funktion. Man får alltså vara uppmärksam på de lättfödda raserna och vara noga med att köpa den typ av hö som är senare skördat och har lägre värden på energi och strö boxen med havrehalm för dom hästar som står på box, på så sätt får hästarna tillgodose sitt tuggbehov. Men, om grovfodret är för fattigt på näringsämnen kommer hästen att äta mer.

För hästar som har stått på svältkost under en lång tid

Vissa hästar har drabbats av foderbegränsning - svält i så många år att deras ämnesomsättning har blivit allvarligt försämrad. För dessa kan en liten, kortsiktig viktökning vara en konsekvens av fri tillgång till hö. Ha tålamod. Övergången kan ta flera månader. Låt din häst få tid att anpassa sig, både fysiskt och psykiskt till detta nya sätt att äta. Hälsosam viktminskning tar tid.

Det kan ju även vara av värde att tänka på att göra många små matplatser som hästarna får gå emellan så dom hästar som går på lösdrift och inte motioneras ändå får röra lite på sig. Om det inte finns träd i hagarna så lägg in grenar av olika trädslag, till exempel är asp och tall bra alternativ, dom innehåller mycket kolloidala mineraler. När hästarna har något att pyssla med så blir dom nöjdare och gladare.

Minesyl, ett näringsbalanserande fodertillskott 

Beställ här

Hämtat från flödet: 

MINESYL

Det jag har märkt är att om jag ger Minesyl och ger ca 1-2 matskedar per dag så kan jag efter några veckor minska ner på krafftfodret för att det verkar som Minesyl får hästen att tar upp fodret bättre.

Om jag ger tex Kraffts mineraler (och många andras) så känns hästens som ett stort svart hål där jag ÖSER ner dyrt krafftfoder.

Källa

Hästsverige

SLU

Lantmännen
Ridsport
Juliet M. Getty, Ph.D.

Relaterade länkar
Metaloliska sjukdomar
Lungorna kontrollerar huden
Varför är hästar så sjuka idag
Beskrivning av hästens endokrina körtlar
Hästens foder